Id-kapning har nu seglat upp som det vanligaste bedrägeribrottet enligt polisen.
– Identitetsstölder ökar kraftigt både när det gäller polisenanmälningar och inkomna ärenden till oss på UC. Det är en mycket kraftig ökning, säger Roland Sigbladh marknadschef på Upplysningscentralen UC.
Id-kapade Mustafa Emre Akin – som fick en miljonskuld på halsen och som Rapport berättade om i går – är bara en i mängden av drabbade. Enbart under förra året fick 65.000 svenskar sin identitet kapad och de blev bestulna på 2,7 miljarder kronor enligt nya siffror från kreditupplysningsföretaget UC och polisen.
– Id-kapningar är i dag det vanligaste bedrägeribrottet, på andra plats kommer så kallade bluffakturor och på tredje plats internetbedrägerier, men identitetsstölder är den största problembilden vi har nu, säger Anders Olofsson på Stockholmspolisens bedrägerirotel och en av dem som fått i uppdrag att planera för nationell samordning av bedrägerier.
Köper saker på nätet
Det vanligaste är att id-kaparen beställer varor på internet i den utsattes namn. I många fall ansöker bedragaren också om telefonabonnemang, bank- eller kreditkort och lån. Det visar UC:s enkät där 775 drabbade svarat.
– Det är väldigt attraktivt att begå bedrägerier, det är mer pengar, mindre upptäcksrisk och lägre straff, säger Anders Olofsson.
– Id-kaparna går på kreditvärdiga personer som är mellan 25-40 år och som bor i de tre storstäderna, skötsamma som är långt ifrån att ha betalningsanmärkningar, säger Roland Sigbladh på UC.
”Måste bli bättre på att kontrollera”
Beloppet den id-kapade blir av med varierar stort. Snittet ligger på mellan 40.000 och 60.000 kronor men 14 procent blir av med över 100.000 kronor.
– Samhället måste bli bättre på att kontrollera identiteter vid tecknande av avtal, krediter och liknande, myndigheter tex måste styrka identiteten ordentligt när människor gör adressändringar och anmälningar till bolagsverk och liknande, säger Anders Olofsson på Stockholmspolisens bedrägerirotel.
Behöver lagen skärpas?
– Kanske, åtminstone behöver straffmätningen ändras på straffskalan där grovt bedrägeri ligger på mellan sex månader och sex års fängelse. I dag ligger domstolarna ofta på minimistraffet och man anser många gånger att det inte är så allvarligt med ekonomiska brott, men kränkningen vid identitetsstölder kan för den utsatta privatpersonen vara mycket mer kränkande än t ex ett bostadsinbrott, fortsätter Anders Olofsson.
I höst startar polisen ett nationellt bedrägericentrum för att bättre hantera anmälningarna, som enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, ökat med 200 procent eller – blivit tre gånger så många – på tio år.