Sverige är som ordförandeland värd för ett två dagar långt EU-toppmöte om just antibiotikaresistens.
Hälsoministrar och sakkunniga diskuterar hur man ska kunna bevara de effektiva antibiotika som fortfarande finns och hur nya ska kunna tas fram. För det lockar inte läkemedelsbolag att ta fram en medicin som bara ska användas i undantagsfall.
Svensk profilfråga
I Sverige finns en stor medvetenhet om antibiotikaresistens och i internationellt samarbete har det blivit en profilfråga för Sverige.
– Vi anses vara ett föregångsland inom antibiotikaarbetet. Vi började tidigt och har även varit viktiga i det globala arbetet, säger Anna Sjöblom på organisationen React.
React finansieras bland annat av biståndsmyndigheten Sida och vill öka medvetandet och införa åtgärder inom antibiotikaresistensområdet.
En sak saknas
Mycket har hänt även globalt. Över 200 länder har tagit fram egna handlingsplaner för att minska antibiotikaresistens.
Men en sak saknas ännu – ny antibiotika.
Det är en av knäckfrågorna som ska diskuteras under toppmötet, för bakterier kommer att utveckla resistens mot olika typer av antibiotika förr eller senare.
– Vi kan bromsa in det, använda antibiotikan mer klokt och sparsamt men det kommer att utvecklas resistens, det är evolution. Därför kommer vi behöva ny antibiotika när de gamla blivit verkningslösa, säger Anna Sjöblom.
Antibiotikaresistens
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.
Källa: Folkhälsomyndigheten