Efter SVT:s inslag om fetmaoperationer på barn har delar av diskussionerna på #dinröst handlat om att det ”bara är att äta mindre” och ”röra sig mer”, så löser man det här med övervikten. 

– Det här med att det skulle vara enkelt är något många som inte själva har erfarenhet av att jobba med överviktiga barn tror. Det är inte så att alla med minsta lilla övervikt har ärvt en ökad känslighet, men några individer är verkligen extra känsliga och för dem är det en livslång kamp för att hitta sin balans. Det är de barnen som lättast får fetma och det är de som behöver extra hjälp och stöd, säger Hannah Helgegren.

Hannah Helgegren beskriver den här extra känsligheten, som är starkt ärftlig, som en ”allergi mot kalorier”, vilket gör det väldigt lätt att gå upp i vikt. Och att alla människor kring ett barn som lider av övervikt måste vara delaktiga.

– Det är ett familjearbete, men också ett arbete för samhället, skolan och föreningslivet.

Generna spelar stor roll

Hon menar att när det kommer till barn och fetma måste man också komma ihåg att det finns tre lika tungt vägande delar: genetiken, hemmiljön samt skola och kompisar. Genetiken kan man inte ändra, men med hemmiljön och miljön i skolan kan man göra en hel del.

– Vi vet att skuld, skam och rädsla är väldigt dåliga drivkrafter. Det gör sällan att man orkar göra något under en längre tid. Att nå en hälsosam vikt kan liknas vid ett marathon, inte en kort sprint. Du måste orka göra väldigt bra saker varje dag, år efter år, trots att du under långa perioder kanske inte ser något resultat på vågen.

Framför allt gäller detta när unga går igenom sin pubertet och samtidigt har anlag för fetma. Då vill kroppen inte gå ner i vikt, utan istället lägga på sig extra fett. Att jobba med vikten när man är i tonåren är alltså biologiskt mycket svårare än när man är ett litet barn eller färdigutvecklad vuxen.

Hannah Helgegren påminner också om att hälften av alla vuxna i Sverige i dag själva är överviktiga.

– Fråga runt bland kollegor och bekanta – hur många vuxna äter ett halvt kilo frukt och grönt om dagen? Hur många äter någon godsak oftare än en gång i veckan? Det är inte alltid så lätt att göra precis allt man vet är nyttigt för en. Inte varje dag.

Skolmiljön kan bromsa framsteg

Även skolan, som ligger utanför föräldrarnas kontroll, är en mycket viktig del i arbetet, enligt Hannah Helgegren.

– När skolan erbjuder goda och hälsosamma måltider och uppmuntrar till rörelse och fysisk aktivitet i vardagen har vi ett helt annat utgångsläge än när skolan inte fungerar. Till exempel när man firar kanelbullen, kladdkakan eller semlans dag och uppmanar eleverna att ta med sig sötsaker till filmstunden på fredagar. Då jobbar vi i uppförsbacke.

Hannah Helgegren är noga med att påpeka att det inte finns någon quickfix när det kommer till barnfetma. Att det alltid är ett långsiktigt arbete.

– Och det här gäller oavsett om man genomför en operation eller inte. Det är väldigt få som erbjuds en operation. Den absoluta majoriteten jobbar med sin vikt på andra sätt och även vid en operation är livsstilsförändringar en enormt viktig del. En operation är ingen vaccinering mot framtida övervikt.