Foto: TT

Att hålla sig kan ge kronisk förstoppning

Uppdaterad
Publicerad

Var fjärde kvinna och drygt var tionde man har ofta problem med omväxlande lös mage och förstoppning. Det visar en undersökning som Mag- och tarmförbundet tagit fram och som presenteras i dag.

En anledning kan vara vardagspusslet och den åtföljande stressen, som bland annat kan leda till kronisk förstoppning.

Enligt läkarna ökar i dag funktionsrubbningarna i mag-tarmkanalen. En del läkare tror till och med att mörkertalet är stort och att det i själva verket är många fler som har problem med magen än de siffror som den nya undersökningen visar. Och funktionsrubbningarna kan bero på att vi inte längre har bra mat- och toalettvanor, menar de.

– Vi vet ju att många har ett tufft liv när det gäller karriären, familj som ska bildas, barn ska födas och jobbet ska rulla på. Det innebär givetvis att det här med toalettvanor, och överhuvudtaget födointag, är något man sätter i andra rummet helt enkelt, menar professor Per Hellström, som är specialist på mag-tarmsjukdomar vid Uppsala universitet.

Att hålla sig kan ge allvarliga problem

Sju procent av männen och tretton procent av kvinnorna har problem med förstoppning, enligt undersökningen. Speciellt allvarligt är kronisk förstoppning som framför allt är vanligt hos kvinnor. Många får det som en skada efter en svår förlossning men för andra spelar dagens livsstil in.

– Vi har patienter som börjar tidigt på morgonen och som alltså inte hinner med sina toalettbesök för att de måste iväg till jobbet, säger Per Hellström. Det är barn som ska lämnas på dagis och det är ju någonting som inte går att styra. Allt kan ju hända på vägen dit, det vet alla. Så den här typen av yttre stress som vi har på oss hela tiden påverkar mag- och tarmfunktionen.

Att hålla sig och inte gå på toaletten när man behöver kan alltså ge allvarliga problem. De reflexer som talar om för oss att det är dags att gå på toaletten kan till slut försvinna, med kronisk förstoppning som följd.

Fyra av tio berättar inte för någon

Många av de som får kronisk förstoppning lider i det tysta. 36 procent berättar inte för någon. Fyra av tio väljer att prata med sin partner och åtta av tio har aldrig sökt hjälp hos sjukvården.

– De här patienterna har vi ju haft väldigt dåliga möjligheter att behandla tidigare. Det har inte funnits några enkla medel att ge behandling med. Det har rört sig om laxermedel. Lavemang är det många som har ägnat sig åt själva. I hårdnackade fall ser vi dem också inom sjukvården naturligtvis, säger Per Hellström.

Nu prövas ny medicin

Men sedan ett par år tillbaka finns det nya mediciner att tillgå. De håller nu på att testas och inom en femårsperiod kan de kanske ha tagit över efter laxermedlen och lavemangen. Men de nya medicinerna har förstås inkörningsproblem och biverkningar.

– Biverkningarna med alla såna här preparat som driver på mag- tarmkanalen är naturligtvis raka motsatsen – diarréer, säger Per Hellström. Så vi vet att de nya läkemedlen kan behandla förstoppning på ett effektivt sätt men var den exakta doseringen ska ligga någonstans vet vi inte säkert. Allt beror på hur kroppen svarar på medicinerna.

Fler kvinnor än män drabbade

Undersökningen utförd av opinionsinstitutet Novus. Webbenkät under perioden 3 april -8 april 2014. 1.003 intervjuer. Deltagarfrekvens: 53 procent.

  • Var fjärde kvinna och drygt var tionde man, totalt var femte svensk, har problem med magen och tarmarna minst en gång i veckan.
  • 10 procent har problem med kronisk förstoppning.
  • 20 procent har problem med växelvis förstoppad eller lös mage.
  • Fler kvinnor än män har kronisk förstoppning.
  • 80 procent har aldrig sökt hjälp hos sjukvården.
  • 40 procent har valt att tala med sin partner.
  • Över 60 procent begränsas eller påverkas negativt i det dagliga livet.
  • Mest besvär med vad och hur man ska äta, fritidsaktiviteter, jobbet/skolan, sömnen och sexlivet.

Källa: Mag- och tarmförbundets undersökning

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.