Beskedet kom efter en tre timmar lång middag mellan Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen.
”Premiärministern och von der Leyen enades om att senast söndag behöver ett bestämt beslut tas om samtalens framtid”, uppgav en brittisk källa för nyhetsbyrån Reuters efter mötet.
– De är ju fortfarande väldigt långt ifrån varanda på en del nyckelpunkter så det ser onekligen svårt ut. Men de får en sista chans, säger David Boati i SVT:s Morgonstudion.
”Hård brexit”?
På spel står frågan om det ska bli ett omfattande handels- och samarbetsavtal mellan Storbritannien och EU, eller om de ekonomiska relationerna tills vidare ska följa WTO:s regler med allehanda tullar och kvoter. Det sistnämnda är vad som kallas för en hård brexit.
Inför det brittiska parlamentets underhus har Johnson själv fortsatt kallat EU:s krav för hårda.
– EU vägrar att ge tillträde till sin stora inre marknad om inte britterna lovar att inte konkurerar på orättvis villkor. Och britterna vägrar att förbinda sig och följa EU:s standrad. Det var hela idén med brexit att bli fria från det, säger David Boati.
Försöker lite till
Hur parterna nu ska gå vidare är oklart. Onsdagens middagsdiskussion beskrevs som ”uppriktiga” och ”livliga”.
– Vi fick en klar förståelse för varandras positioner. De är fortfarande långt från varandra. Vi kom överens om att våra förhandlare omedelbart ska samlas för att försöka lösa de nödvändiga frågorna, skriver von der Leyen i ett uttalande.
Chefsförhandlarna Michel Barnier och David Frost får nu en sista chans på sig under de närmaste dagarna och helgen. Tiden är dock ytterst knapp. Nuvarande övergångsregler löper ut den 31 december.
Fakta: Kampen efter brexit
Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år och deltar efter det inte längre i exempelvis ministerrådsmöten eller i EU-parlamentet. Samtidigt gäller särskilda övergångsregler fram till den 31 december i år för att underlätta för företag och allmänhet att anpassa sig.
Under större delen av 2020 har förhandlingar pågått i hopp om att få till ett omfattande avtal för att reglera handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari. Samtalen har dock störts av både coronapandemin och stor oenighet i tunga frågor.
De största motsättningarna gäller frågan om rättvisa produktionsvillkor. Storbritannien vill ha fri tillgång till EU:s inre marknad, men vill inte automatiskt behöva följa EU:s olika regler. EU-sidan är samtidigt orolig för att det skulle kunna innebära att brittiska produkter tillåts konkurrera med hjälp av exempelvis lägre miljökrav eller enklare produktionsvillkor.
Källa: TT