Genom att höja reduktionsplikten 2025 skulle Sverige klara EU-målet om utsläpp från trafiken. Det sa regeringen och hänvisade till ett ”huvudscenario” från Naturvårdsverket, som lagt fram två olika. Men regeringen hade helt valt bort det sämre scenariot och hänvisade till egna beräkningar om vad som var mest sannolikt.
– Det är beräkningar som gjorts av de bästa vi har, sa finansminister Elisabeth Svantesson till SVT då.
Nu kan SVT visa att regeringens beräkningar ser ut att ha slagit fel, och att Sverige närmar sig det scenario där Sverige missar målet.
Ökade trafikutsläpp
Enligt statistik från SCB, som SVT bearbetat, har utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent under januari-oktober i år, jämfört med 2023. Därmed har utsläppen från trafiken ökat med drygt 3 miljoner ton på 10 månader. Siffrorna är preliminära, men pekar mot en ökning för helåret på 3,6 miljoner ton vilket är cirka 0,4 miljoner ton mer än vad regeringen hade räknat med.
– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Ökningen beror framför allt på att andelen biodrivmedel i tanken har minskat, och att färre än väntat kör elbil.
– Kalkylen att byta till elbil har blivit sämre, så regeringen har skruvat åt fel håll både på elektrifieringsknappen och på biodrivmedelsknappen, säger Jessica Alenius, vd på branschorganisationen Drivkraft Sverige.
”För lite biodrivmedel”
Högre utsläpp från trafiken än väntat kan göra att regeringens kalkyl spricker och att Sverige riskerar att missa ESR-målet. Det kan ge miljardböter till EU.
Att regeringens ”gyllene lösning”– något höjd reduktionsplikt till 10 procent ihop med skattesänkningar – inte skulle räcka konstaterade över tio tunga remissinstanser redan innan trafikutsläppen visat sig bli högre.
– Vi har räknat och ser att den nivån är för låg för att vi ska kunna nå klimatmålen till 2030, säger Jessica Alenius.
Klimatministern säger ändå blankt nej till att höja inblandningen mer.
– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Pourmokhtari.
EU:s klimatmål till 2030
EU har flera klimatmål som Sverige måste uppnå. Det som inte omfattas av utsläppshandel kallas ESR-sektorn där EU-länderna delat upp de maximala utsläppen.
De svenska ESR-utsläppen 2021-2030 får inte överstiga 270 miljoner ton koldioxid. I så fall riskerar Sverige miljardböter. Minskningar av skogens utsläpp (LULUCF) kan överföras om man inte klarar målet, men det kan kräva minskad avverkning, vilket är kontroversiellt.
Årets ökning av trafikutsläppen kommer delvis att följa med år för år fram till 2030 vilket gör att målet kan bli svårt att nå.
Möjligheterna att nå EU-målet försämrades även av att de slutliga utsläppssiffrorna för 2023 landade 0.3 miljon ton högre än beräknat.
I ESR ingår:
- Inrikes vägtransporter (exklusive flyg och internationell sjöfart)
- Uppvärmning av bostäder
- Utsläpp från jordbruksverksamhet
- Utsläpp relaterade till avfallshantering
- Småskalig industri och utsläpp från arbetsmaskiner
Källa: Naturvårdsverket
Statistiken över drivmedelsförsäljningen samlas in av Energimyndigheten och redovisas av SCB. Statistiken har vissa osäkerheter men ökningen av utsläppen är tydlig.
