Veckans brott har tagit del av Stockholmspolisens genomgång av dödsskjutningar under åren 2013 till 2018, och gjort en egen sammanställning för 2019. Av det framgår att endast 21 av totalt 84 mord med skjutvapen under den aktuella perioden lett till åtal, det vill säga en fjärdedel.
Av de totalt 53 mordåtalade i dessa fall, där även åtalade för medhjälp och anstiftan ingår, har endast 17 personer fällts. Enligt Stockholmspolisens genomgång speglar siffrorna i mångt och mycket även uppklarningsstatistiken i resten av landet.
I programmet diskuteras bland annat dubbelmordet i Sätra 2019, där tingsrätten dömde en person för mord som senare friades i hovrätten. Bevisningen i målet bestod främst av kameraövervakning, DNA-spår på tre hylsor, samt att de utpekade ska ha hanterat offrens mobiltelefoner efter morden.
Nadim Ghazale, polis och återkommande expert i Veckans Brott, vittnar om en stor frustration hos sig och sina kollegor över den friande domen.
– Det känns som att vi som arbetar med det här inom polisen upplever att det rimliga tvivlet har blivit ett orimligt tvivel idag, säger Ghazale.
Vill att domstolarna ska söka sanningen
Han får medhåll av Thomas Ahlstrand, åklagare mot internationell och organiserad brottslighet, som menar att domen är typisk för ett modernt sätt att behandla bevisning i domstolarna.
– Man lägger inte ihop bevisen utan vart och ett av dem får stå för sig. Man söker inte sanningen eller gör en rimlighetsbedömning.
Försvarsadvokaten Kristofer Stahre håller inte med.
– Det är en farlig väg att gå om man ska söka sanningen i domstolarna, därför att det inbjuder till spekulationer om vad som kan vara sant och inte på ett orimligt sätt. Vissa mord är det inbyggda bevissvårigheter i. Det går inte att bevisa alla brott. Man måste acceptera det, säger Kristofer Stahre.
Gängsituationen kräver annan bedömning
Polisen Nadim Ghazale upplever dock att beviskraven är för hårda idag och att den rådande gängsituationen kräver ett annat synsätt.
– Vi är där i dag att det krävs ett filmat mord för att få någon dömd. De här gängen eller nätverken agerar som kollektiv och sätter skräck i folk som kollektiv. Och även om de inte vet exakt vad den andre ska göra så är de ändå lojala, säger Nadim Ghazale.
Se hela Veckans brott här