Under våren har barn som testats positivt för covid-19 senare insjuknat i ett allvarligt multi-inflammatoriskt tillstånd. I klippet berättar Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, mer om sjukdomen MIS. Foto: TT/Christine Olsson/SVT

Barn drabbas av hyperinflammation efter covid-19: ”Oerhört sällsynt med dödsfall”

Uppdaterad
Publicerad

Barn som smittats av covid-19 riskerar att drabbas av en potentiellt livshotande hyperinflammation. I Sverige har omkring 50 i övrigt friska barn insjuknat i tillståndet och flera har fått intensivvård.

– Det är en farlig sjukdom, men dödsfall är oerhört sällsynta, säger barnläkaren Jonas F Ludvigsson.

Under våren kom internationella rapporter om att barn som testats positivt för covid-19 senare insjuknade – och i vissa fall avled – i ett allvarligt multi-inflammatoriskt tillstånd. Initialt jämfördes tillståndet med barnsjukdomen Kawasaki, som varje år drabbar drygt 50 barn i Sverige.

– Men det vi ser nu är något nytt, även om det finns flera likheter med Kawasakis sjukdom, säger Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

Den nya sjukdomen, som fått namnet multi-inflammatoriskt syndrom (MIS), drabbar främst barn som är ett par år gamla och har bland annat större påverkan på hjärtat, förklarar Jonas F Ludvigsson.

– På det sättet är nog MIS värre. Jag har sett barn med väldigt kraftig hjärtpåverkan, mycket mer än vid Kawasaki.

– Det är en farlig sjukdom så tillvida att många barn blir ordentligt sjuka och kräver behandling. Sedan är det ändå så att dödsfall är oerhört sällsynta.

Tio iva-fall

I mitten av maj hade Svensk barnreumatologisk förening kännedom om fyra misstänkta MIS-fall. I dag ligger siffran på omkring 50 misstänkta fall. Drygt tio av barnen har fått intensivvård och ytterligare tre har fått behandling med konstgjord lunga utanför kroppen. Barnen har med något undantag i övrigt varit friska.

Tillståndet är livshotande, men enligt Lotta Nordenhäll som är överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och ordförande i Svensk barnreumatologisk förening är det inget barn som har avlidit till följd av sjukdomen i Sverige.

– Vi har valt att behandla väldigt aggressivt och lyckats vända alla fall, säger Lotta Nordenhäll som betonar att en del av barnen tillfrisknat med lindrigare behandling.

Starkt samband med covid-19

Sambandet mellan covid-19 och hyperinflammationen har tidigare beskrivits av italienska forskare och även WHO och Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen. Jonas F Ludvigsson säger att han känner sig ganska säker på att det är covid-19 som är den utlösande faktorn.

– Men alla barn har inte testats positivt för covid-19, vilket jag tror beror på att alla inte verkar utveckla antikroppar efter en infektion.

Jonas F Ludvigsson har själv behandlat två till tre misstänkta fall av MIS under våren. Alla nya tillstånd är oroande, menar han, men så länge Sverige inte ställs inför en kraftig andra våg i höst lär fallen minska.

– Jag skulle som förälder inte oroa mig för MIS.

Rättelse: I en tidigare version av videon uppgavs att 2 av 100 000 barn som insjuknat i covid-19 får sjukdomen. Rätt är att 2 av 100 000 av samtliga i åldersgruppen 0-21 drabbas av sjukdomen.

Kawasakis sjukdom

Kawasakis sjukdom drabbar främst små barn. Sjukdomen ger hög feber, kramper och hudutslag och vid akuta fall finns det risk för inflammation i hjärtat.

Vem drabbas?

Sjukdomen är ovanlig och drabbar främst små barn under 2 år, men också barn upp till 11 års ålder. Ungefär 7 av 100 000 barn under 5 år drabbas av Kawasakis sjukdom.

Symptom

Sjukdomen ger långvarig feber, mer än fyra dagar, ofta med toppar upp mot 40 grader och ibland förenat med kramper. Den ger också röda slemhinnor i bland annat munnen, samt hudutslag på handflator och fotsulor som därefter svullnar upp och börjar fjälla.

I akutskedet uppstår ofta även inflammation i hjärtat som måste behandlas. Risken med sjukdomen är att blodkärlen som försörjer hjärtat, de så kallade kranskärlen, drabbas av inflammation. Det kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt.

Behandling

Sjukdomen behandlas med intravenöst immunglobulin i kombination med acetylsalicylsyra och ibland kortison.

Källa: Reumatikerförbundet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.