Jonas F Ludvigsson arbetar som barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och är professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Han säger att det naturligtvis är ett väldigt speciellt läge, men att han hellre skulle se andra åtgärder än att regeringen och Folkhälsomyndigheten stänger gymnasieskolorna.

– Jag skulle hellre se att man till exempel inför munskydd i kollektivtrafiken så att gymnasieelever på väg till och från gymnasieskolan inte smittar andra.

Det finns ju en vetenskaplig osäkerhet kring munskydden och hur de fungerar?

– Ja, det är skralt bevis för att munskydd fungerar. Men i valet mellan att föreslå munskydd i trafiken och att stänga gymnasieskolorna så ser jag ju att stängda gymnasieskolor har mycket större konsekvenser än att människor har munskydd.

Flera konsekvenser

Distansundervisning riskerar leda till att ungdomarna ändå träffar varandra utanför skoltid och kan exponera andra för smitta, tror Jonas F Ludvigsson:

– Jag är rädd för att de kompenserar isolering på dagarna med att träffas mer hemma hos varandra eller på stan, där man kanske exponerar andra som är känsliga för viruset. Vi borde på ett tidigare stadium ställt gymnasieungdomarna inför valet: antingen upphör ni att umgås med varandra inomhus på fritiden för att minska smittspridningen eller så tvingas vi stänga gymnasieskolorna.

Förutom det sociala sammanhanget, ser han flera negativa följder av att gymnasieskolorna stängs. Ökad risk för psykiska besvär, sämre utbildning, svårare att komma in på arbetsmarknaden och större socioekonomiska skillnader.

– Samtidigt är vi inne i en snabb smittspridning så har jag förståelse för att regeringen och Folkhälsomyndigheten tar detta beslut, men det är viktigt att man har en plan för när gymnasierna ska öppna upp igen, säger Jonas F Ludvigsson.

Inte mer smittsamma än andra

Hur ser smittrisken ut för äldre barn?

– Den är sannolikt större än för yngre barn. Däremot kan man inte säga att just gymnasieelever är mer smittsamma än andra för att de oftare testar positivt. Det beror ju helt på vilka individer som går och testar sig. Om det främst är gymansieelever med mycket symptom som testar sig, eller gymnasieelever där någon annan i familjen redan har covid-19, så ökar förstås andelen gymnasieelever som testar positivt, säger Jonas F Ludvigsson.