I dagens skola krävs det att eleverna får muntliga examinationer och håller föredrag, men också många moment där elever ska visa upp sig för att bli bedömda.
Barnpsykologen Malin Gren-Landell har skrivit en bok om blyga barn där hon ger vägledning till skol-och förskolepersonal till hur de ska upptäcka och hjälpa blyga barn och ungdomar. Hon är också aktiv inom Miljöpartiet och sitter som ledamot i partiets bildningsnämnd. Hon menar att det kan vara oerhört svårt för blyga och de som lider av social fobi att prestera i skolan.
– Det är inte bara muntliga föredrag i dag utan många moment ska ske inför publik, till exempel ska inom idrotten kan man få ha dykprov framför hela klassen och ibland krävs det att elever ska hålla i lektioner. Det som är det svåraste – att visa upp sig – är också det viktigaste för att få betyget, säger Malin Gren-Landell.
Hon menar att det finns för lite kunskap inom skolan och samhället om blyga, men att blyghet bör bekräftas och accepteras.
– Det är tyst om de tysta.
Bekräfta de blyga
Malin Gren-Landell ger tips till lärare och vuxna hur de ska bekräfta och se även de blyga eleverna.
– Första steget är att fråga sig själv om det är så att barnet är blygt, sedan kan man ta ögonkontakt med snälla ögon och visa att man sett barnet, säga hej men inte börja med ett påträngande samtal, för det är just det som blyga tycker är jobbigt. Man bör också fråga barnet hur hen vill ha det.
Skapa utrymmen
Hon tipsar också om att blyga kan få sitta lite mer enskilt i klassrummet, eftersom en person som lider av social fobi kan uppleva det som extremt jobbigt att ständigt bli betraktad. Kanske kan man också fundera över om man kan arbeta i mindre grupper eller om muntliga examinationer behöver ske inför publik.
– Vi måste ge plats åt att reflektera och skapa utrymme till blyga barn – inte bara ge plats till de som pratar mer.
För få resurser i skolan
Pernilla Weidmo är gymnasielärare i historia och samhällskunskap och anser att man som lärare inte får några tips från skolan på hur man ska förhålla sig till blyga och introverta utan att fokus snarare ligger på hur lärarna ska hantera elever med olika diagnoser som till exempel adhd. Hon menar på att skolan i dag inte har tillräckligt med resurser och att lärare inte får den tid och möjlighet i sitt arbete men att de ändå gör allt de kan för att se de blyga eleverna och ge dem de bästa förutsättningarna.
– Skolan som struktur bör nog tänka till så att vi får bättre förutsättningar, men tack vare att många lärare är fantastiska individer så anpassar de ändå undervisningen för de blyga, säger Pernilla Weidmo.
Ställa krav även på de blyga
Pernilla Weidmo pekar på att de stora klasserna gör att det blir svårt att helt undvika muntlig examination.
-Vi behöver veta vad eleverna kan för att kunna bedöma dem. Jag har så stora klasser som 34-36 elever och en del måste göras muntligt. Men jag försöker utgå från varje elev och prova sig fram genom att prata med eleven och till exempel ge de blyga möjlighet att få välja vilka de ska göra grupparbete med eller spela in sig själv och lämna in en podcast i stället för att presentera för klassen.
Hon kan se att dagens samhälle premierar extroverta och att det är en status i att vara framåt, men vill samtidigt trycka på att man inte ska förändra någons personlighet. Samtidigt finns det vissa krav som kommer att ställas på även de blyga eleverna.
-Vi ska ju förbereda dem för samhället och vuxenlivet som kommer sedan och där ställs vissa krav på att man ska kunna möta de förväntningar som finns på vuxna människor.