Så sent som i januari var frågan om mer pengar till försvaret en av de hetaste diskussionerna under riksdagens partiledardebatt. Statsminister Stefan Löfven ville då inte prata om summor utan kallade debatten för ”anslagsbingo”. Men efter beskedet från överbefälhavaren Micael Bydén idag har alltså försvarsdebatten återigen blossat upp. 

Allianspartierna återupprepar nu kravet på att försvaret måste få mer pengar redan i år. Moderaterna vill ha ytterligare 8,5 miljarder till försvaret.  

– Givet det försämrade säkerhetsläget behövs det satsningar här och nu, säger Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson.  

I försvarsuppgörelsen, som slöts 2015 mellan regeringskoalitionen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna beslöts att anslagen skulle öka med sammanlagt 10,2 miljarder kronor till och med 2020. 

Hoppade av

Liberalerna valde dock att hoppa av uppgörelsen eftersom man ansåg att summorna var för små. Partiet, som förespråkar ett svenskt natomedlemskap ville se ytterligare tillskott till försvaret.

Partiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman säger till SVT Nyheter att han inte är förvånad över överbefälhavarens utspel idag. Enligt Widman skulle försvaret behöva ett tillskott på mellan 15 och 20 miljarder kronor extra fram till 2020.

– Jag avser att i försvarsberedningen i vår skapa politiskt stöd för ekonomiskt stöd till försvaret under beslutsperioden, säger Widman. 

”För dialog”

Även Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna efterlyser mer pengar till försvaret under det gällande försvarsbeslutet. Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström säger att hans parti vill skjuta till 11 miljarder extra per år mellan 2021-2025. 

– Vi för dialog med regeringen om detta, säger Bäckström.

Kristdemokraterna menar att det försämrade säkerhetsläget i omvärlden gör att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga.  

– Det är ett mycket allvarligt budskap som överbefälhavaren kom med idag, säger Mickael Oscarsson (KD), försvarspolitisk talesperson. 

Kräver svar

Överbefälhavaren sade också att det finns ytterligare en hemlig summa som försvarsmakten vill att regeringen satsar på att möta förändringarna i omvärlden. Summan, som inte är offentlig kan vara så stor som 20 miljarder kronor.

Nu kräver Kristdemokraterna att regeringen öppet redovisar hur mycket pengar som försvarsmakten anser att man behöver för att klara uppdraget. 

– Det kan inte bara hamna hos regeringen, för det är riksdagen som anslår pengar och ska vi kunna fatta ett rimligt beslut måste få ett underlag, säger Oscarsson. 

Två procent

Sverigedemokraterna vill också se ett ökat anslag fram till 2020 och partiet kräver att Sverige på sikt avsätter två procent av BNP till försvaret.  

– Vi vet att det finns stora underskott i försvarets ekonomi. Vi måste agera. Hela norra Europa rustar upp utom Sverige, säger Mikael Jansson (SD), försvarspolitisk talesperson.  

Vänsterpartiet säger att det behövs en samlad översyn av försvarets behov.  

– Det ska som alla andra myndigheters önskemål och behov noga övervägas och jämföras med andras i ett samlat grepp, säger Stig Henriksson (V), försvarspolitisk talesperson.