Omkring fem procent av alla barn diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism, fler pojkar än flickor får diagnos. Trots att kunskapen om att flickor missgynnas och underdiagnostiseras är känd så görs lite i samhället för att ändra på det anser Barnombudsmannen.

– Andelen pojkar med diagnoser är fortfarande tre gånger så hög som bland flickor. Myndigheter har i dag kunskap om att flickor missgynnas på grund av att kriterierna för neuropsykiatriska funktionnedsättningar kodats efter pojkars symptom, säger Barnombudsman Fredrik Malmberg.

BO har i sin årsrapport gått igenom ett flertal studier som tittat på skillnader mellan hur flickor och pojkar får diagnoser. Man har också talat med barn om hur de upplevt situationen.

– Sammanfattningsvis kan man se att omgivningens svårigheter att identifiera och förstå flickornas svårigheter leder till att stöd, anpassning och diagnos ofta kommer senare för flickor än för pojkar.

Kräver obligatorisk utbildning

Barnombudmannen har också låtit göra en fördjupningsstudie för att undersöka hur grundskolans arbete med särskilt stöd ser ut. Var fjärde rektor i studien anser att det är svårt att ge rätt stöd till elever med diagnoser. Dålig ekonomi är den främsta orsaken till det, men bristen på kompetens bland personalen är också ett hinder.

Nu kräver BO att högskoleförordningen görs om så att alla lärare får obligatorisk utbildning om barn med neuropsykiska funktionsnedsättningar och andra funktionsnedsättningar.

– Det kan vara förödande för ett barn om stöd och insatser dröjer eller uteblir. Det är också viktigt mot bakgrund att barnkonventionen ska göras till svensk lag att den ska kunna efterlevas i praktiken, säger Fredrik Malmberg.