Christer Gardell är finansmannen som blivit en maktfaktor i svenskt näringsliv. Hans fond Cevian har över 120 miljarder i tillgångar, och beskrivs i internationell press som en av Europas största aktivistfonder. Fonden köper in sig i börsbolag för att driva på förändringar i bolagen, exempelvis öka belåningen eller omstrukturera verksamheten. Målet är att på det sättet få upp aktiekursen och så småningom sälja av aktierna med vinst.
Inflytande i storbolag
Cevian har köpt stora poster som gett inflytande i företag som Swedbank, ABB, Telia och Volvo. Nu i höst har fonden blivit störste ägare i Ericsson, större än Wallenberg, vilket skapade internationella rubriker.
Cevianfonden finns i dag i skatteparadiset Cayman Islands. I London och Zürich finns rådgivningsbolag, och på Jersey och Malta finns fler bolag i fondstrukturen.
Via Paradisläckan kan SVT Nyheter och Uppdrag granskning i samarbete med TT nu avslöja att Christer Gardell har privata tillgångar i flera bolag på Malta. Av bolagens årsredovisningar, för senaste deklarerade året 2014, framgår att här finns totalt motsvarande 4,6 miljarder svenska kronor.
Vinst på Malta: 1,4 miljarder
Dokumenten visar att stora summor går från Cevian Capital Ltd på Jersey till Gardells privata bolag på Malta, där de förvaltas i flera bolag. Hur mycket av pengarna som kommer från Cevians fond framgår inte eftersom redovisningen inte är offentlig på Jersey.
Christer Gardell själv har avböjt att besvara den frågan.
År 2014 var vinsten i holdingbolaget som kontrollerar de övriga Maltabolagen 1,4 miljarder kronor före skatt.
Möjliga skatterabatter
Maltas bolagsskatt är officiellt hög, 35 procent. Men det finns många sätt att minska den. Man kan få avdrag, och stora återbetalningar. Vissa fördelar gäller särskilt utländska personer som inte bor i landet. Många skatterådgivare menar att utländska ägare i praktiken ofta kan komma ner till en bolagsskatt på 5-10 procent. Helt lagligt.
I Sverige hade kapitalvinsterna beskattats antingen med 22 procent bolagsskatt eller 30 procent reavinstskatt. Det kan alltså bli många miljoner i lägre skatt för Christer Gardell tack vare Maltaupplägget.
Nobbar intervju – svarar i mejl
SVT har i flera veckor sökt Christer Gardell för en intervju, men han har tackat nej.
När SVT:s team besöker Maltabolagens adress vid Balluta Bay på Malta, finns det ingen representant från bolagen som kan svara på våra frågor.
– Jag kan inte ge information om dessa bolag, säger en kvinna i receptionen.
I mejl skriver Christer Gardell att han av integritetsskäl inte vill svara på frågor om sin privata ekonomi. Därför har vi inte heller fått svar på frågan om förmögenheten minskat eller ökat sedan 2014.
Han skriver att han rapporterar till myndigheter och följer alla lagar. Och när han väl tar ut pengar sker det i Sverige och då betalar han svensk skatt:
”Både medborgare och bolag ska följa de lagar som gäller. Om politiker inte gillar vad de ser får de ändra på lagarna.”
Skattar i Sverige
SVT:s genomgång av Christer Gardells deklarationer i Sverige visar att han de senaste fem åren har tjänat i genomsnitt 23 miljoner kronor per år – det mesta i kapitalvinster. Och betalat i genomsnitt 9 miljoner kronor per år i skatt.
Som skäl för att ha bolagen på Malta skriver Christer Gardell att Cevianfonden är operativt verksam där och att Malta har ett bra kostnadsläge och är medlem i EU. Han svarar vidare:
”EU:s medlemsländer har sina egna skattesystem. Det finns EU-länder där kostnaderna att bedriva finansiellt orienterad verksamhet är lägre än i Sverige. Malta är ett av dessa länder. ”
Att ha bolag på Malta kan vara en stor fördel om man så småningom vill sälja sin verksamhet. I Sverige beskattas en företagsförsäljning med 30-60 procents skatt. Men har man ett holdingbolag på Malta ger regelverket möjlighet att sälja företaget helt skattefritt om man samtidigt flyttar utomlands till vissa länder, bland annat Portugal.
”Bättre tennisbanor i Stockholm”
Men några planer på att flytta säger sig Christer Gardell inte ha. Han skriver:
”Malta är trevligt, och jag reser dit ett par gånger om året, men jag har inga planer på att flytta dit (eller någon annanstans). Finns bättre tennisbanor i Stockholm”.
Fakta: Paradisläckan
• Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.
• Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.
• Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.
• De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.