• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

”Allt jag kan göra för att sätta käppar i hjulet för bluffmakarna – det gör jag gärna”, säger Conny Andersson. Foto: Privat/Facebook

Conny driver Bluffakuten – sidan som hjälper tiotusentals svenskar undvika bedragare

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2013 har Conny Andersson, tillsammans med tajt liten grupp engagerade, guidat folk genom den täta och snåriga djungeln av bedrägerier i sociala medier via hans Facebooksida Bluffakuten – Sverige kanske största i sitt slag.

– Bluffarna rör sig om större belopp nu än när jag började. Jag önskar att folk vore lite mer misstänksamma, säger han till SVT Nyheter.

Hösten 2013 började Conny Andersson notera att hans bekanta allt oftare delade tävlingar på sociala medier där man kunde vinna dyra mobiltelefoner.

– Jag tänkte att det var väldigt många telefoner som ges bort – vem är det som sponsrar allt det här? Jag gick in och frågade på sidorna som hade tävlingarna, och då blev jag blockerad.

Conny menar att om han bara fått ett svar så hade han släppt det hela och gått vidare med sitt liv. Istället ledde blockeringen till att han i oktober 2013 startade Facebooksidan Bluffakuten.

– Hade de sagt något, vad som helst, då hade det inte funnits någon Bluffakut.

”Vi har en övervägande kvinnlig publik”

Med sina över 70 000 följare är den antagligen Sveriges största anti-bluff-sida på Facebook – den har nästan dubbelt så många följare som Polisens bedrägerisida.

– Folk hör av sig till oss och är förtvivlade när de blivit av med pengar. Det är faktiskt en övervägande kvinnlig publik. Det är inte alls lika ofta män hör av sig. Bluffarna gäller ofta smink och kläder, de är ofta riktade till kvinnor.

”Facebook är vilda västern”

Conny upplever inte att människor blivit misstänksammare med åren, trots att det periodvis rapporterats ganska mycket om nätbedrägerier i media.

– Man skulle önska mer allmän källkritik. På Facebook finns det tilltro till att allt som läggs ut är kontrollerat, men det är en falsk säkerhet.

Vad har Facebook för ansvar?

– Det är ju vilda västern. Facebook har ett ganska stort regelverk, men det är inte för användarnas säkerhet, utan för att de inte ska bli stämda. Jag tycker inte att det skulle vara så lätt att skapa anonyma sidor, en helt okänd person ska inte kunna skapa till exempel en Ikea-sida.

Blufftrender

Enligt Conny är den typen av bedrägeri som han synar betydligt vanligare på Facebook, jämfört med Instagram och Twitter.

Har du märkt av några speciella ”bluff-trender” under 2018?

– Det rör sig om större belopp nu. Och det är inte bara på Facebook, bluff-sms har blivit vanligare. Sedan går bluffarna med säsongerna, det är bastugrejer och pooler på sommaren, till exempel.

På Bluffakutens Facebooksida varnar man nu för julklappsrelaterade bluffar som cirkulerat.

Företagen reagerar långsamt

Storföretagen, vars namn ofta används i bluffarna, är enligt Conny mycket långsamma på att reagera och gå ut med varningar, och att det är därför hans sida fyller en funktion.

– Jag gillar inte att folk luras och kommer undan med det. Att man sitter och skrattar åt alla man lyckats lura. Jag gillar inte det. Allt jag kan göra för att sätta käppar i hjulet för bluffmakarna – det gör jag gärna, avslutar han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.