De omfattande nedstängningarna under pandemiåret 2020 har lett till minskade utsläpp av luftföroreningar. I förlängningen har det inneburit bättre luftkvalitet, framför allt i storstäder.

– Det beror främst på minskad vägtrafik, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

I norra Italien minskade kvävedioxidutsläppen med omkring 50 procent under perioden mars-april 2020. I Sverige rörde det sig om minskningar på runt 15 procent under motsvarande period.

Dålig luftmiljö kan i förlängningen leda till för tidiga dödsfall. Under 2018 drabbades exempelvis 54 000 personer i Europa av för tidig död enbart på grund av kvävedioxid, enligt den Europeiska miljöbyrån (EEA).

– Luftkvaliteten är ju en av de stora globala hälsofrågorna. De nedstängningar vi har haft under året är ungefär av den omfattningen som behövs för att skapa en acceptabel luftkvalitet i många storstäder.

Ett enskilt år av förbättrad luft ger dock bara begränsade hälsoeffekter, säger Anna Rutgersson. Men trots att förbättringarna är temporära, kan erfarenheterna från året ändå komma att leda till mer bestående förändringar.

– Jag hoppas att man ska se de här effekterna och vilken skillnad det gör för luftmiljön. Det är en lärdom man kan använda i pedagogiskt syfte för att minska utsläppen långsiktigt.

Pandemin har bidragit till snabbare medicinutveckling, säger Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet. Han forskar på mRNA-teknik, en genteknik som bland annat används i Pfizer Biontechs och Modernas covid-vaccin.

– Vi kommer få se en snabbare och mer effektiv metod att ta fram medicin mot en rad olika sjukdomar.

Det har funnits en viss skepsis mot gentekniken som nu används i de nya coronavaccinen, förklarar Ali Mirazimi.

– Men nu har man sett att det fungerar i praktiken.

Och tekniken kan appliceras på andra sjukdomar framöver.

– Man har redan börjat använda metoden i cancerbehandling men också för andra vaccin, till exempel mot den årliga säsongsinfluensan och malaria.

Pandemin tvingar många att stanna hemma från jobbet. Även om upplevelserna av distansarbete kan variera finns många fördelar, säger Sofie Bjärntoft, doktorand inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Hon har forskat på flexibelt arbete, alltså möjligheten att styra var och när man arbetar.

– Man kan i högre grad kombinera arbete och privatliv, många upplever större balans mellan arbetet och det privata. Man kan styra mer över sin arbetsdag, till exempel jobba lite kortare på dagen och sedan ta igen det på kvällen.

Samtidigt finns risker, arbetet kan lätt ta överhanden och skapa förväntningar på att man alltid ska vara tillgänglig när gränserna mellan hem och arbete suddas ut.

– Organisationen måste tillhandahålla riktlinjer för hur man jobbar. Till exempel det här med tillgänglighet, att det är tydligt när man jobbar och när man inte jobbar.