SVT Nyheters granskning visar att en femtedel av landstingens utgifter för hyrpersonal 2016 gick till direktupphandlingar – vilket enligt både landsting och branschexperter generellt ger dyrare personal med sämre kontroll än om personal hyrs in via ramavtal.

– Då har man ju misslyckats med sin upphandling, säger Leif Nordqvist som undersökte marknaden för hyrläkare i primärvården åt Konkurrensverket 2015.

Det är inte ovanligt att upphandlade bolag inte svarar på landstingens förfrågningar. SVT Nyheter har hittat över 100 ramavtal som inte gett en enda läkare eller sjuksköterska under fjolåret.

Läkare jobbar för flera samtidigt

Enligt Leif Nordqvist beror detta bland annat på den hårda konkurrensen om läkarna, som oftast inte är anställda av bemanningsföretagen utan jobbar som underkonsulter.

– Bandet och lojaliteten som man traditionellt har som anställd finns ju inte. Samma läkare kan hyras ut från tre-fyra olika bolag. Så många väljer att jobba för det bolag som betalar bäst.

SVT Nyheters granskning visar också att det inte är ovanligt att en och samma läkare jobbar för flera olika bolag.

”Ställ högre krav”

Leif Nordqvist anser att landstingen borde fokusera mer på leveranssäkerhet än på pris.

– Man kanske borde fundera på att lägga ett högre fast pris men samtidigt ställa krav på leveranssäkerhet, eller skriva in i avtalet att ett bolag utesluts om det upprepade gånger inte klarar att leverera.

Ett landsting som just nu testar ett annat system är Norrbotten. Där har man i stället för att teckna många ramavtal utan leveranskrav, skrivit avtal med bara två hyrbolag. Dessa har lovat att bemanna ett visst antal läkarlinjer – och får böta om de inte levererar.

– Vi har fått kräva ersättning några gånger, men på det stora hela är vi nöjda. Det blir en lite högre prislapp men också en mycket bättre kontinuitet för patienterna, säger inköpschefen Victoria Arenbro Forsberg.