Vecka 11 år 2020 innebar ett skifte för många länder i hanteringen av covid-19. Världshälsoorganisationen WHO beslutar då att viruset ska klassas som en pandemi.

I Sverige föreslås en begränsning av allmänna sammankomster till maximalt 500 personer. Danmark meddelar att man ska stänga skolor, förskolor och universitet i två veckor. I båda länderna ställer sjukvården om – från rutinmässig planerad vård till utökad intensivvårdskapacitet.

Antalet utförda planerade operationer och ingrepp sjunker som en sten.

Men i Danmark kunde man under våren och sommaren fortsätta med sin vanliga sjukvård i större utsträckning än i Sverige. Något som Sjukhusläkaren också rapporterat om.

– Det är en stor skillnad mellan hur stort ansvar staten tar i de olika länderna. Sverige är som 21 olika länder, alla planerade för en stor coronavåg och stängde ner allt. Trots att man var väldigt olika drabbad. Vissa delar av Sverige kunde hållit igång den egna verksamheten på ett helt annat sätt, säger Sofia Rydgren Stale som är ordförande för Sveriges läkarförbund.

Hur hade det sett ut i Sverige om man kommit igång mer med planerad vård?

– Då hade vi haft en mycket mindre vårdskuld än vad vi har idag.

SKR: Kunde inte göra annat

Regionernas roll i pandemin har varit ett återkommande ämne i rapportering och debatt kring covid-19. Emma Spak är chef för SKR:s hälso-, och sjukvårdssektion, och hon säger att situationen i våras var så pass ny att ingen kunde veta exakt hur svårt läget skulle bli. 

– Flera regioner ställde in i förväg för  att ha beredskap för en väldigt stor smittsprining. Men med tanke på att vi inte visste hur det skulle se ut så kan jag inte se att vi skulle gjort på något annat sätt i våras, säger Emma Spak.

I dag är Sverige det hårdast coronadrabbade landet i norden. Danmark är näst värst drabbat sett till dödsfall och inlagda på intensivvårdsavdelning.