Danska kriminologen: Hårdare straff inte alltid lösningen

Uppdaterad
Publicerad

Den nya svenska regeringens kriminalpolitik är inspirerad av de danska gänglagarna. Men den danska kriminologen David Sausdal varnar för att se Danmarks skärpta kriminalpolitik som en universallösning på det svenska gängvåldet.

– Det man vet från forskningen och som bidragit till att bekämpa gängkriminaliteten är inte hårdare straff, utan snarare bra polisutredningar och att öka uppklarningsprocenten, säger han i SVT Agenda.

I Tidöavtalet finns reformförslag som visitationszoner, vistelseförbud, anonyma vittnen och dubbla straff för gängkriminella. Åtgärder som är inspirerade av Danmarks lagskärpningar för stävja organiserad brottslighet.

Enligt dansk polis har de strängare lagarna varit ett bra stöd i kampen mot gängvåldet. Men trots att antalet gängmedlemmar blivit färre har antalet dödsskjutningar med gängkoppling ökat.

Och ännu finns ingen forskning som stödjer gänglagarnas effekt menar Sausdal.

– Man kan inte säga att visitationszoner, vistelseförbud eller dubbla straff är det som har varit särskilt verksamt och ”knäckt” gängen i Danmark, säger David Sausdal, boende i Danmark och biträdande lektor på Lunds universitet.

Ministern: Gängpaketen har utvärderats

Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att de danska gängpaketen faktiskt har utvärderats. Tidigare i år presenterades en rapport av det danska justitiedepartementet som genomfördes i samarbete med landets rikspolis, riksåklagare och kriminalvård.

– Där slår man fast att de här tre stora gängpaketen vi talar om under senare tid har varit väldigt effektiva och det har också lett den socialdemokratiska regeringen i Danmark att lansera ett fjärde paket på samma tema.

Lyfter sociala insatser

Förutom skärpt lagstiftning har Danmark arbetat aktivt med frågan på flera olika sätt, under lång tid. David Sausdal lyfter landets arbete med sociala insatser, förebyggande insatser och skol- och migrationspolitik.

– Alla andra typer av insatser som inte bara går på det kriminalpolitiska.

Anonyma vittnen

Det finns dock åtgärder som forskningen visat har effekt, som bra polisutredningar och en högre andel uppklarade fall. Där kan anonyma vittnen vara ett exempel på en åtgärd som hjälper polisen att skaffa bevis, information och källor i miljön som bidrar till att man kan gripa de skyldiga, enligt David Sausdal.

– Fokus på utredning och uppklaring, det kommer bidra positivt.

Hör kriminologens kritik mot visitationszoner i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.