I Danmark har 37 personer mördats i gängkriminella miljöer på fem år. I Sverige har 45 dödsskjutningar skett – bara i år. Kritiker till hur Sverige hanterar gängkriminaliteten menar att vi bör följa det danska exemplet. Andra varnar för att hårdare tag kan rubba rättssäkerheten och i värsta fall få motsatt effekt på kriminaliteten.

–  Om vi bara hela tiden ska arbeta med att öka det repressiva och höja straffen och försämra rättssäkerheten här i slutändan, och inte också börjar arbeta med början. Då kommer situationen bara bli ännu värre, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för det svenska Advokatsamfundet.

När brott i Danmark kopplas till gängkriminalitet kan man dömas till dubbelt så hårda straff. Det gäller 15-åringar och uppåt.

2019 skedde ett dubbelmord i danska Herlev och fem medlemmar ur det svenska gänget Dödspatrullen dömdes. De två yngsta, som var 17 år vid brottstillfället, fick 16 års fängelse. Domen fick stor uppmärksamhet i Sverige, här är straffet för mord som regel fyra års sluten ungdomsvård för den som är under 18 år.

Se reportaget: ”Där mördare går fria” – SVT Play

På tisdagen presenterade Danmark 30 nya förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. Det nya paketet innehåller bland annat förslag om att göra det straffbart att blanda in barn och unga i kriminalitet genom att till exempel ge råd, uppmaningar eller tillhandahålla redskap. Regeringen vill även höja påföljderna för flera brott.

Ett annat förslag är att kommunerna ska erbjuda särskilda jobb till 13-17-åringar som är motiverade att sluta begå brott så att de kan tjäna fickpengar.