Sverige går mot ett nytt mörkt rekord när det gäller dödsskjutningar. I augusti 2022 hade 45 personer skjutits till döds, en siffra som ligger på samma nivå som hela förra årets dödsskjutningar. I början på 1990-talet klarades 80 procent av dödsskjutningarna i kriminella miljöer upp, det vill säga att någon dömdes. Den siffran har idag sjunkit till runt 25 procent.

Se reportaget: ”Där mördare går fria” – SVT Play

– Det finns många problem att vi har så få fällande domar i de här ärendena. När de gör sådana här brott och kommer undan med det, då ökar de sitt våldskapital och har större möjlighet att sprida skräck där de bor, säger Johan Segerholm, inspektör vid grova brottsgruppen i Uppsala.

Han anser att rättssystemet inte är anpassat till gängens dödsskjutningar. De flesta utredningar läggs ner i brist på bevis, men även när bevisen är så starka att de räcker för åtal är det svårt att få någon fälld, menar han.

Polisens utredare kritiska

Uppdrag granskning har gått igenom domar gällande mord och mordförsök under de senaste fyra åren i Sverige. Undersökningen visar att andelen fällande domar skiljer sig stort mellan skjutningar i kriminell miljö och andra slags mord och mordförsök.

Av de 900 domarna rör 100 skjutningar i kriminell miljö. Bland dessa är andelen fällande domar 53 procent. För de mord och mordförsök som inte är skjutningar är siffran istället 82 procent. Det väcker kritik bland polisens utredare. 

– Domstolar är mindre benägna att plussa ihop bevisning, alltså man vill dela upp den, och titta på varje del för sig. Bevisningsvärderingen har blivit tuffare i domstolarna, säger Johan Segerholm vid Uppsala-polisen. 

Tror att åklagare pressas

Martin Weyler, rådman vid Solna tingsrätt tror att åklagare pressas av den dåliga uppklaringen och väcker åtal utan tillräcklig bevisning. 

— Jag tror på något vis att det finns en påverkan av att när man har vad man tycker är nästan tillräckligt bra bevisning, så går man fram i en del väldigt svåra fall, de här gängskjutningarna, och testar sig lite, säger Martin Weyler.

Du menar att åklagarna väcker åtal för tidigt?

— Ja.

Men Johan Segerholm och flera andra utredare som Uppdrag granskning varit i kontakt med lägger istället ansvaret på domstolarnas bevisvärdering.

— Det måste samtidigt gå att diskutera frågor om beviskrav. För att få till en verklig förändring i uppklaringen av de här brotten, då tror jag det krävs mer än att vi putsar på våra arbetsmetoder.