Arbetslinjen och jobbskatteavdragen var de viktigaste reformerna under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister. Regeringens bedömning då var att de olika jobbskatteavdragen under åren 2007-2010 på sikt skulle skapa 70 000-140 000 jobb.

Än idag driver Moderaterna idén om jobbskatteavdrag. I partiets budgetmotion till årets riksdag föreslås ett jobbskatteavdrag på 3 200 kr per år för alla med inkomst över 13 000 kr/mån. Men dagens moderater går längre än så. De föreslår nu också stora skattesänkningar för dem med högre inkomster. Dels värnskattens avskaffande som Moderaterna under Alliansregeringen var emot att avskaffa men nu ställer sig bakom och dessutom en avtrappning av den statliga skatten från 20 till 17 procent. Statlig skatt betalar den som tjänar över ca 41 000 kr/mån.

Under moderatstämman som pågått denna helg har det också höjts röster för att partiet ska gå ännu längre i sin ambition att sänka skatterna och helt avskaffa den statliga skatten. Det förslaget avvisades dock av stämman.

Agenda har med hjälp av Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank, räknat på Moderaternas skatteförslag. Vi har valt fyra olika inkomstlägen och utgår från kommunalskattenivån i Västerås kommun, där Moderaternas partistämma hålls.

Här är Swedbanks uträkning:

I vårt inslag intervjuas också nationalekonomen Eva Mörk om effekten av jobbskatteavdragen. Hon är professor i nationalekonomi och gjorde 2012, tillsammans med tre andra nationalekonomer, den första vetenskapliga studien som försökte utvärdera effekterna på sysselsättningen av jobbskatteavdraget. De kom fram till att man inte trovärdigt kan påstå att jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen men heller inte kan utesluta att så har skett. Det går inte att vetenskapligt slå fast varken det ena eller det andra.

Ny forskning på jobbskatteavdraget visar att det lika gärna kan vara de åtstramningar av välfärdssystemen som genomförts samtidigt som jobbskatteavdragen som haft effekt på sysselsättningen.

 Här är de svenska forskarnas artikel om sin studie i Ekonomisk debatt

Och här är amerikansk forskning i samma ämne.

Eva Mörk utsågs 2010 till professor i offentlig ekonomi vid Uppsdala universitet. Hon har tidigare bland annat arbetat som forskare på det statliga forskningsinstitutet IFAU. Eva Mörk ingår sedan 2011 i priskommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Våren 2016 anmäldes Eva Mörk och en grupp forskare för forskningsfusk. Senare samma år friades de av Centrala etikprövningsnämnden.