Den norska borgerliga regeringen föreslår nu en avkriminalisering av innehav och eget bruk av en mindre mängd narkotika – för att möjliggöra vård istället för straff.
Det skulle innebära en total omläggning av norsk narkotikapolitik och förslaget till ”rusreform” har väckt en omfattande debatt.
Stortinget har ännu inte behandlat regeringsförslaget och det är i nuläget inte särskilt troligt att det går igenom sedan de norska socialdemokraterna (Arbeiderpartiet) på sin kongress nyligen sagt nej till avkriminalisering av eget bruk för andra än tunga narkomaner.
Den norska regeringen har hämtat inspiration från Portugal, som under 1990-talet hade enorma problem med överdoser och HIV-smitta bland narkomaner.
2001 avkriminaliserade Portugal eget bruk av alla droger. Det är fortfarande förbjudet, men den som upptäcks med upp till tio doser för eget bruk bestraffas inte utan får vård.
Reformen beskrivs som en succé – dödligheten sjönk, polisen frigjorde resurser och den befarade ökningen i droganvändning blev aldrig verklighet. De senaste åren har dock den narkotikarelaterade dödligheten ökat i Portugal men inte till samma nivåer som tidigare.
I Sverige dör fler än tio personer varje vecka på grund av narkotikamissbruk. Och detta trots en mycket restriktiv svensk narkotikapolitik.
Sverige har särställning inom EU
540 döda under 2019 ger Sverige en särställning inom EU. Riksdagens socialutskott har uppmanat regeringen att utvärdera den svenska narkotikapolitiken och flera tunga instanser, som till exempel Folkhälsomyndigheten, har önskat att en sådan utvärdering också ska omfatta kriminaliseringen av eget bruk av narkotika som infördes i slutet av 1980-talet och den efterföljande straffskärpningen 1993.
Ingen utredning har ännu tillsatts av regeringen, ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet. Men redan nu har regeringen gjort klart att frågan om avkriminalisering inte kommer att ingå i en framtida utredning.
Regeringen anser att den restriktiva svenska politiken är förklaringen till att Sverige internationellt sett lyckats hålla droganvändningen bland unga på en låg nivå. En avkriminalisering skulle normalisera användningen av narkotika, befarar regeringen.
Tanken med lagstiftningen när den infördes 1988 och skärptes 1993 var just att avskräcka från droganvändning och förhindra missbruk. I en utvärdering från år 2000 konstaterade Brottsförebyggande rådet att lagstiftningen inte tycktes ha haft någon avskräckande effekt på ungdomars drogvanor. Sedan dess har inga nya utvärderingar gjorts.
Agenda rapporterar från Portugal där eget bruk och innehav av narkotika alltså avkriminaliserades för 20 år sedan.
Vi visar också i ett inslag hur den svenska narkotikapolitiken blivit en av de strängaste i Europa.
Med i vår sändning finns också statssekreterare Maria Jahrmann Bjerke (Höyre) som arbetar hos den norska hälsoministern Bent Höie.
I Agenda svarar justitieminister Morgan Johansson (S) på varför den svenska regeringen gör en helt annorlunda bedömning av narkotikapolitiken än den norska.