Många som har sagt upp sig vill vara anonyma, eftersom de inte vill brännmärkas på arbetsmarknaden. Orsakerna till uppsägning varierar, men två tydliga drag framträder särskilt: arbetsmiljön och lönen.
– Jag bytte till stor del pga lönen. Jag höjde grundlönen med 7500 på att gå från gymnasial friskola till kommunal grundskola, säger en av lärarna vi pratat med.
När det kommer till arbetsmiljön finns det en rad faktorer som får lärare att säga upp sig.
En vanlig orsak är enligt Lärarnas riksförbund att man känner att man inte har förutsättningar att göra ett bra jobb.
– Man måste få möjlighet att vara lärare. Jag måste hinna se mina elever, jag måste kunna få förbereda mig på ett bra sätt och jag måste kunna få efterarbeta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Se några av vittnesmålen från lärare som sagt upp sig i videon ovan.
Om SVT:s undersökning
- SCB har på beställning av SVT tagit fram uppgifter över hur många grundskolelärare som byter tjänst varje år. Ett tjänstebyte i statistiken innebär att en lärares personnummer inte rapporteras in som anställd på samma skolenhet nästkommande år.
- Statistiken omfattar alla lärare, oavsett anställningsform eller behörighet. Obehörig personal kan anställas med tidsbegränsning om skolan inte lyckas tillsätta behörig personal på tjänsten, efter tiden löpt ut kan anställningen förnyas. Därför avgränsas inte statistiken behörig eller obehörig personal, då det är kontinuiteten för lärare och elever som är fokus för granskningen.
- Statistiken visar att andelen som bytt tjänst till nästkommande år har legat mellan 26 och 30 procent under åren 2014 – 2021. Det finns en viss felmarginal då en lärare kan förekomma på flera skolenheter under samma år, eller att en skolenhet genomgår en förändring som blir en ny tjänst för lärarna.