Den senaste tiden har retoriken om risken för krig i Sverige skärpts påtagligt. Vid säkerhetskonferensen Folk och Försvar sade exempelvis civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) igår att det kan bli krig i Sverige och alla svenskar måste agera för att stärka landets motståndskraft. Överbefälhavare Micael Bydén för ett liknande resonemang då han talade om att svenska folket måste förstå allvaret i situationen och att man förbereder sig på individnivå.
Uttalandena har väckt stor uppmärksamhet och skakat om många svenskar. Trots att krig pågår i Ukraina är det ett budskap som få svenskar vill höra. Samtidigt är det något som också Försvarsberedningen konstaterar i sin senaste rapport, att Sverige bör förbereda sig för ett läge där ett krig bryter ut.
Ryssland kan invadera grannländer
Bakgrunden till dessa uttalanden och formuleringar är Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina. Ett brutalt och blodigt förstörelsekrig där Ryssland visat sig vara berett att invadera ett fredligt grannland och dessutom med alla tillgängliga medel försöka slå sönder det ukrainska samhället.
Ryssland har med detta krig slagit in på en väg som innebär konfrontation med väst under lång tid framöver. Det påverkar också Sverige med sitt geografiska läge vid Östersjön.
Svenska beslutsfattare fruktar också att om Ryssland vinner kriget i Ukraina, då kommer aptiten på andra grannländer att öka. Det skulle öka risken för Sverige att dras in i ett krig, en viktig förklaring till att det finns en bred politisk enighet i riksdagen om att fortsätta att stötta Ukraina både ekonomiskt och militärt. Ett nederlag för Ukraina i kriget mot Ryssland skulle innebära ett ytterligare försämrat säkerhetsläge för Sverige.
Påverkansoperationer
Samtidigt vittnar Säkerhetspolisen, FRA och underrättelsetjänsten Must om ökad underrättelseinhämtning i Sverige, det som brukar kallas spioneri. Intresset riktas mot militära system men också civil teknik som kan utnyttjas i ett krig.
Det handlar också om påverkansoperationer där främmande makt med desinformation försöker påverka opinionen. Ytterligare ett område är hybridkrigföring. Den senaste tiden har exempelvis GPS-systemet i Östersjöområdet utsatts för allvarliga störningar, vilket bland annat har påverkat svensk flygtrafik. Misstanken är att Ryssland ligger bakom.
På samma sätt anklagar Finland Ryssland för hybridkrigföring när flyktingar förs genom Ryssland till den finska gränsen för att söka asyl i Finland. Efter dessa händelser har Finland tillfälligt stängt gränsen mot Ryssland.
Hotet växer igen
Det är alltså en rad olika faktorer som ligger bakom regeringens och ÖB:s varningar om ökad krigsrisk. Men det handlar också om att försöka påverka allmänhetens mentalitet och psykologiska beredskap inför en eventuell kris.
Efter flera decennier av minskad krigsrisk har det för många svenskar blivit otänkbart att landet kan hamna i krig. Det var under kalla kriget en ständig källa till oro, men bleknade successivt bort efter Sovjetunionens sammanbrott.
Nu växer hoten återigen och att ställa om försvaret och samhället är en viktig del i att öka samhällets robusthet. En annan del är att öka allmänhetens medvetenhet om hoten och riskerna. Det kan vara minst lika viktigt för att stärka samhällets motståndskraft.