För tio år sedan fick hon och syskonen se hela Istanbul. Fotoalbumet från den tiden är fyllt med barn som äter glass och exotisk mat på spännande platser. De minns bara lite av själva konflikten.
– Jag var så liten men jag har en del minnesbilder, säger Anna. Jag minns min ryggsäck med Pippi Långstrump på och hur jag längtade hem.
Över 400 barn bortförda
SVT Nyheters fortsatta granskning av barn som förs ut eller hålls kvar utomlands mot sin vilja visar att trots att 100 länder skrivit på Haag-konventionen är det ändå stora problem i samarbetet mellan länderna. Över 400 barn har förts bort från Sverige till de länderna de senaste 5 åren.
– Vi undersöker möjlighet att vi tar hjälp av våra ambassader och så ser vi om det går att få till stånd en frivillig lösning. Men om det inte går, då kan det vara så att föräldern här i Sverige behöver driva en vårdnadsprocess i det andra landet, säger Erica Neiglick på UD:s konsulära enhet. Trots att bara 30 procent av de barn som förs ut ur Sverige kommer hem är hon är ändå nöjd med att Haag-konventionen faktiskt fungerar.
Kvarhållna i vårdnadstvist
De här barnen hade tur. De hade mamma med sig när de blev kvarhållna av pappan i en vårdnadstvist i turkisk domstol, och en morfar som hade råd att betala dyra advokater. Och det blev dyrt, Lara räknade ihop det till ungefär en halv miljon kronor.
– UD hjälpte mig att hitta ett hotellrum och att starta Haag-processen, hitta en advokat och så, berättar mamma Lara.
Syskonen ser på bilderna från den tiden, hur de var lucia och stjärngossar på julfirandet på svenska ambassaden. På kvällarna satt Lara med de tre barnen på det lilla hotellrummet och översatte dokument till den turkiska domstolen. Hon har kvar två pärmar fulla, det var många intyg som krävdes för att visa att barnen bara pratade svenska, och att de var rotade i sin förskola, skola och med läkarvård och kompisar.
Hjälpta av Haag-konventionen
För trots att den turkiska domstolens barnutredning visade att barnen borde fortsätta att bo med mamman, så krävdes det att Haag-konventionen kickade in för att barnens utreseförbud i Turkiet skulle hävas. Det tog sex månader, men det är snabbt för att vara en Haag-process, ofta tar det flera år innan barn kommer tillbaka.
– Jag vill att fler ska veta att det här kan hända, säger Lara. Det kan vara annorlunda rättssystem i andra länder, där mannen har lättare att få ensam vårdnad. Men det finns hjälp att få.
Har du ett barn som förts bort? Fick du hjälp av myndigheterna? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.
Haag-konventionen och barns rätt
Utgångspunkten i en vårdnadstvist är att domstol i det land där barnet bor ska pröva frågor om vårdnad, umgänge och boende. Det anges i ett antal bindande konventioner och förordningar som bland annat Sverige har skrivit under som Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer.
Haagkonventionen har bestämmelser om vilket lands myndigheter som ska vara behöriga att vidta åtgärder och om vilket lands lag som ska tillämpas. Dessutom regleras frågan om erkännande av ett beslut eller en dom som fattats av ett annat land som skrivit på konventionen. Utrikesdepartementet är centralmyndighet, och är den myndighet som man ska vända sig till om man behöver hjälp med ett bortfört barn.
Källa: Regeringen.se
Det här är hedersförtryck
Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.
Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Källa: Hedersförtryck.se
Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Origo
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Rädda Barnen
Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.