• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Hästen såg ut som ”ett vandrande skelett”, enligt ett vittne. I oktober dömdes en man för djurplågeri, straffet blev villkorlig dom och samhällstjänst. Foto: Polisen

Få djurplågare döms till fängelse – nu kan straffen skärpas

Publicerad

Varje år torteras, plågas och vanvårdas djur till döds. Men de som döms för djurplågeri klarar sig nästan alltid undan fängelse. Nu ses lagen över – och straffen kan bli hårdare.

Maxstraffet för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen är två års fängelse, men de allra flesta döms till bötesstraff.

– Det är oerhört svårt att få domstolarna att döma till fängelse, säger Lena Jacobsson, förundersökningsledare på djurskyddspolisen.

Det längsta straffet som har dömts ut för djurplågeri är 15 månader. En man hade torterat sin hund genom att bland annat hänga upp den i en krok och ge upprepade slag. Slutligen hade han strypt hunden till döds och dumpat den i en sopsäck i skogen.

Domen föll 2011. Sedan dess, 2012-2018, har endast elva personer dömts till fängelse för djurplågeri, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt anmäls runt 1 700 fall årligen.

Straffen har fått kritik

Det har länge funnits kritik mot att straffen för djurplågeri är för milda. Därför tillsatte regeringen en utredning förra året för att se över straffen. Särskild utredare är rådmannen Lars Wallinder.

– Bakåt i tiden har det mest varit väldigt allvarliga, uppsåtliga och i vissa fall till och med tortyrliknande fall som lett till fängelse. Men de har varit ganska få, säger han.

Två huvudfrågor

Enligt Lars Wallinder är det framför allt två huvudfrågor de tittar närmare på i utredningen.

– Den första är om man ska skärpa straffen genom att exempelvis införa grovt djurplågeri med en strängare straffskala än brott av normalgraden. Den andra är om man ska avkriminalisera vissa brott som är på bötesnivå och kanske gå över till administrativa sanktionsavgifter i stället för straffrättsliga påföljder.

Senast den 31 januari 2020 ska resultatet av utredningen redovisas för ansvarig minister.

Tre fall av djurplågeri

Plågade barnens hund till döds

Mannen köpte en hundvalp i julklapp till sina barn. Efter ett par dagar i sitt nya hem gjorde den tio veckor gamla valpen ett utfall mot dottern i familjen. Det fick mannen att tappa fattningen. Veterinären kunde senare slå fast att hundvalpen skjutits med cirka 40 luftgevärskulor, mellan varje skott laddade mannen om geväret. Men skotten var inte dödande och valpen sökte skydd bakom möbler. Då tog mannen fram en kniv och avslutade hundvalpens liv.

Mannen, som är i 40-årsåldern, dömdes för bland annat djurplågeri i Uppsala tingsrätt i juni förra året. Enligt tingsrätten verkar han ha ”agerat i affekt som kan förklaras av psykisk ohälsa” och han slapp därför fängelse.

Straffet: Villkorlig dom och dagsböter.

Lämnade hunden ensam

Kvinnan i 50-årsåldern lämnade hunden ensam i flera dagar när hon sov borta. Polisen tog sig in i bostaden och omhändertog hunden. När veterinär undersökte hunden framkom det att den hade stora knölar i ansiktet och väldigt dålig tandstatus. Skador som bedömdes ha orsakat smärta under månader. Kvinnan uppgav att hon förstod att hunden led men att hon inte hade råd att gå till veterinär.

Västmanlands tingsrätt dömde i november förra året kvinnan för djurplågeri. Enligt rätten var hon ”likgiltig inför hundens lidande” och det fanns därför uppsåt. Eftersom hon tidigare är dömd för brott ansåg tingsrätten att en villkorlig dom inte var aktuell.

Straffet: Två månaders fängelse.

Sågade av horn på tjurar

Efter en anonym anmälan upptäckte länsstyrelsens djurskyddshandläggare att två tjurar på gården fått sina horn avsågade. Lantbrukaren, en man i 60-årsåldern, hade gjort det utan bedövning och sågat så pass långt in att skallbenet skadats. Anledningen var att hornen blivit så långa att de nästan vuxit in i tjurarnas huvuden. Enligt lantbrukaren gjorde han bara på samma sätt som hans far alltid gjort. Veterinären slog fast att det inneburit stor smärta, blödningar och chock för djuren.

Mannen dömdes i mars förra året för djurplågeri i Kalmar tingsrätt. Eftersom han tidigare var ostraffad och levde under ordnade förhållanden ansåg rätten att fängelsestraff inte skulle utdömas.

Straffet: Villkorlig dom och dagsböter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.