Agenda har besökt lilla värmländska Deje där det är full fart på Fritidsbanken, där man kan låna grejer gratis. Så här års är det förstås stor efterfrågan på vintersportutrustning som skridskor, skidor och pulkor.

–  Det är lätt att låna, lätt att lämna tillbaka. Det kostar ingenting. När man väl har prövat på kanske man själv vill köpa lite utrustning och då tycker sporthandlaren också det är toppen! säger Sven-Erik Persson, platsansvarig på Fritidsbanken i Deje.

I ett och ett halvt år har Fritidsbanken lånat ut grejer gratis. Kommunen stöttar verksamheten och ortsborna skänker saker som de ändå kanske inte använder speciellt ofta och som andra kan ha mer nytta av. Som när en äldre man lämnar in sina gamla Vasaloppsskidor.

Målet: En fritidsbank i varje kommun

Konceptet att låna fritidsprylar har tagit ordentlig skruv och ett tiotal kommuner har redan tagit efter.

– Vi har ett mål att det ska finnas en fritidsbank i varje kommun i Värmland så att alla barn och unga kan vara med på friluftsdagen. Det är onödigt att det ligger så mycket utrustning som inte används i våra hem, som någon annan kanske är i behov av. Ägandet är kanske inte det viktigaste, säger David Mathiasson, projektledare.

Fritidsbanken är bara ett av många exempel på det som kallas delandets ekonomi. Det handlar mindre om att själv äga och mer om gemensamma lösningar.

”Ett bättre alternativ”

Skjutsgruppen är ett annat exempel. Stina Färdig ska ta bilen från Stockholm till Uppsala och genom en Internetsajt som organiserar samåkning hittade hon Mattias som också skulle dit.

– Dels är det kul att få sällskap när man åker och så är det bra att dela på bensinpengarna när man är student som jag. Det är bättre för miljön – ett bra alternativ helt enkelt, säger Stina.

”En sjättedel av USA:s ekonomi”

Att dela på saker, låna, hyra och köpa begagnat tycks bli allt vanligare. Delandets ekonomi påverkar också flera länders BNP.

– I USA visar en studie att det står för ungefär en sjättedel av landets ekonomi. I Spanien, Holland och England har det också börjat bli ganska stort. Regeringar och företag är intresserade för de ser att det här växer. Det är inte bara en hobbyverksamhet för idealister utan det är något som förändrar och påverkar hela ekonomin, säger Karin Bradley, forskare i samhällsplanering på KTH.

Konsumentverket varnar

Men när privatpersoner gör affärer direkt med andra privatpersoner och inte med ett företag hamnar de i en gråzon. Det varnar Konsumentverket för.

– Konsumentlagstiftningen bygger på att det finns en relation mellan näringsidkare och konsument. Den syftar till att skydda den svagare parten, i det här fallet konsumenten. Men i de här sammanhangen handlar det ofta om transaktioner direkt mellan konsumenter, mellan individer och medborgare. Det gör att lagstiftningen inte är tillämplig. Det finns inte det skydd som många tror, säger Peter Vikström, analyschef på Konsumentverket.

Amerikanska Airbnb tjänar miljarder på delandets ekonomi. Företaget kopplar ihop människor som vill resa med andra privatpersoner som vill hyra ut ett rum i sin bostad eller en hel lägenhet. På varje uthyrning tar Airbnb några procent av kakan. Verksamheten går ruskigt bra.

Hotellnäringen kritisk

– Vi finns i 190 länder och har en miljon uthyrningar i månaden, säger Even Heggernes, Nordenchef.

Men Airbnb har fått kritik inte minst från hotellnäringen som menar att de konkurrerar på olika villkor. Den som regelbundet hyr ut sin bostad till turister kanske mer börjar likna en ägare av ett pensionat och beskattningsreglerna är ofta oklara.

– Vi ser kritiken som ett erkännande av att vi har växt och blivit så stora att vi får uppmärksamhet. Vi är inte emot reglering, vi är inte emot lagar och regler, vi är öppna och sätter oss gärna ner och snackar med de myndigheter som vill. I dag är det en väldigt komplex fråga hur Airbnb och delningsverksamheten överhuvudtaget passar in i regelverket, säger Even Heggernes.

”Ser stora möjligheter”

På fritidsbanken i värmländska Deje finns inga vinstintressen, men ändå rätt storslagna planer för framtiden.

– Jag tror det kommer att öka mer och mer. I dag pratar vi om fritidsutrustning men vi kanske kan bredda oss till exempel till trädgårdsgrejer. Jag ser stora möjligheter att expandera, säger Erik Persson på Fritidsbanken.