Genom internet har möjligheterna blivit oändliga att hitta andra människor som man kan byta varor och tjänster med, eller hyra eller låna eller köpa begagnat av. Fördelarna med delandets ekonomi finns bland annat inom miljöområdet – man sparar resurser – och det sociala området, där man knyter nya kontakter.

I länder som drabbades hårt av den ekonomiska krisen 2008 har delandets ekonomi, eller kollaborativ ekonomi som det också kallas, blivit en stor del av den totala ekonomin.

– Det kan man se i till exempel USA och Spanien, Holland och England. Människor som förlorat sina jobb har blivit mer eller mindre tvungna att hitta andra sätt att försörja sig och få tillgång till saker genom att hyra, låna, byta. Det är bra, men de hamnar lite utanför systemet. De får till exempel inte pensionspengar, säger Karin Bradley, forskare i samhällsplanering på KTH.

Företag i gråzon

– Det finns också företag som opererar i något slags gråzon, med en verksamhet som varken är legal eller illegal. Till exempel när det gäller uthyrning av lägenheter. Om människor hyr ut sin bostad mer systematiskt under korta perioder så ska de beskattas som näringsidkare, men det görs inte alltid, säger Karin Bradley.

Hon framhåller att bristen på kontroll och insyn inom den delade ekonomin kan bli ett problem.

”Tillit är den nya valutan”

– Om man till exempel vill hyra en lägenhet av någon privatperson så är kanske enda möjligheten att kolla att den stämmer med beskrivningen att läsa andras omdömen på nätet. Då måste man lita på omdömena liksom på den som hyr ut. Det här systemet bygger på tillit. Inom delandets ekonomi brukar man säga att tillit är den nya valutan, säger hon.

När det gäller lagstiftningen så bygger den på att en enskild människa köper en vara av ett företag, konstaterar hon vidare.

– Köper man något av en professionell handlare har man lagstiftningen i ryggen. Det fungerar inte på samma sätt när man handlar av en privatperson.

Det finns olika uppfattning om huruvida delandets ekonomi är bra eller dåligt för tillväxten. Karin Bradley säger att regeringar och företag är intresserade av den eftersom den växer så snabbt, men att de helst ser att delandet tar formen av tjänster som man betalar för.

– Så länge man betalar är det inget hot mot tillväxtekonomin. I USA till exempel finns företag som funkar utmärkt i tillväxtekonomin och skapar nya marknader. Men om det skapas informella bytesekonomier i större skala blir det problem både för tillväxten och för skattebasen, och därmed den skattefinansierade välfärden.

Kraftig ökning förutspås

Karin Bradley säger att en studie som nyligen gjorts av PricewaterhouseCoopers visar att i dag omsätter delandets ekonomi ungefär 100 miljarder svenska kronor om året globalt. Det förutspås öka till 2.200 miljarder kronor till 2025.

– Men det innefattar inte de former av delande som inte bygger på pengar, där man lånar och byter tjänster och varor. Så egentligen är det nog ännu större, säger hon.

I Sverige är delandets ekonomi ännu inte särskilt stor, säger hon, men det är svårt att avgöra dess omfattning eftersom det saknas systematiska studier.

– Det finns ändå ett ökande intresse här. Men det bygger kanske på lite andra skäl än till exempel i Spanien. Där är det 50 procents ungdomsarbetslöshet och många av de unga ingår i informella ekonomier och bytessystem. I Sverige handlar det nog mer om miljöskäl och att man är trött på konsumtionssamhället.