Den egyptiske bloggaren Mustafa Al-Sharqawi och hans Youtube-kanal Shuon Islamiya (Muslimska angelägenheter) och andra arabiskspråkiga kanaler har återkommande pekats ut som drivande i desinformationskampanjen mot socialtjänsten.
Men påståenden om ”kidnappade barn” har under hösten blivit allt vanligare även i svenska kanaler.
Spretig rörelse
Nyligen kunde SVT Nyheter berätta att retoriken har skruvats upp, bland annat på svenska Tiktok-konton. Det förekommer även uppgifter om våldshandlingar, bland annat i en video där attentat mot socialtjänsten nämns.
Socialförvaltningen Nordost i Göteborg, som har gjort en polisanmälan efter SVT:s publicering, benämner uppmaningarna som ”hot mot demokratin”.
– När det gäller Tiktok har vi sett en ökning nu. Det är inte bottar som gör det här, utan det är människor som reagerar hatfullt. De blir aktiva och organiserade av den här desinformationen, säger Mikael Tolfvesson, chef vid Myndigheten för psykologiskt försvar.
SVT Nyheter har kartlagt det svenska nätverket bakom kampanjen som förs i sociala medier. Det är en spretig rörelse med allt från föräldrar som kämpar för att få tillbaka sina omhändertagna barn – till betydligt mer extrema röster och ideologiskt drivna aktörer som vill undergräva förtroendet för samhället.
”Ideologiska motsättningar möts”
De tongivande personerna medverkar i varandras livesändningar i sociala medier och bidrar på så sätt till att öka varandras genomslag och trovärdighet. Flera av dem möts även utanför nätgemenskapen.
Hannah Pollack-Sarnecki är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), framför allt inom området våldsbejakande extremism.
– Extremgrupper som kommer från olika håll ideologiskt och på många sätt är varandras ideologiska motståndare har också vissa frågor som de möts i. En sådan fråga rör familjen och familjens roll, säger Hannah Pollack-Sarnecki.
– En annan sådan fråga rör uppfattning om att staten eller den liberala staten är ens fiende. Här sammanfaller de sakerna och vi ser att grupper trots ideologiska motsättningar möts kring dessa frågor i vissa sammanhang.
Har du tips? Hör av dig till SVT Nyheters granskande reportrar.
LVU – det här gäller vid omhändertagande av barn
LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ger samhället genom socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år.
För att ett omhändertagande ska vara aktuellt måste det finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Våld eller kränkande behandling från familjen är ett exempel. Det kan också handla om att barnet själv utsätter sig för fara.
Religion är inte grund för ett omhändertagande.
När socialtjänsten utreder ett barns behov av stöd och skydd ska arbetet utgå ifrån vad som är bäst för barnet.
Om ett barn behöver skyddas akut och vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande. Socialnämnden kan ta hjälp av polisen vid omhändertagandet, men bara om det verkligen behövs.
Domstolen avgör sedan om socialnämndens beslut ska gälla. Föräldrar kan överklaga beslut om tvångsvård av deras barn.
Både barnet och vårdnadshavarna har rätt till offentligt biträde.
Tvångsvården ska upphöra så fort den inte längre behövs. Beslutet ska omprövas av socialnämnden minst var sjätte månad.
Källa: Socialstyrelsen