Nato tog fram en rapport där man slog fast om Sverige och Finland lever upp till de krav som ställs. Respektive land har svarat att de förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

Det formella beslutet att bjuda in länderna togs av Natoländernas ambassadörer i Bryssel på tisdagen. Ett tilläggsprotokoll till Natofördraget har skickats ut för ratificering av Natoländernas parlament. Natoländerna tar gemensamt beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Nu när protokollet skrivits under är Sverige en ”inbjuden medlem” eller “invitee” med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

Vad innebär det för skillnad mellan att vara en inbjuden medlem och inte fullvärdig medlem?  

– När man är inbjuden får man sitta med på alla möten, men man får inte rösta. Det man vill åt i ett medlemskap är framförallt Natos försvarsgarantier, och de omfattas man inte av innan man är godkänd av alla länder. Man brukar säga att man därför är mer sårbar för yttre hot under den här tiden, säger Eva Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik.

Protokollet skickas nu alltså ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förväntar sig att det kommer att gå ”ganska snabbt, eftersom allierade är redo att göra det så fort som möjligt”.

Många experter har pratat om att påskynda Sverige och Finlands medlemsprocess, hur lång tid kommer det ta innan Sverige och Finland blir fullvärdiga medlemmar? 

– Ratificeringsprocessen beror lite på hur lagstiftningsperioderna ser ut i de övriga länderna. Tidigare har det tagit mellan elva och fjorton månader. Ett år är en rimlig tid att tänka sig, men skulle de ske ett nyval eller dylikt i något Nato-land så kan det komma att förlänga processen, säger Eva Frisell.

När alla medlemsländers regeringar godkänt och ansökarlandet skrivit under arkiveras alla papper i Washington, därefter blir man medlem fullt ut.