Länsstyrelsen i Västmanland polisanmäler hot flera gånger per år. Alexandra Röjder understryker dock att det finns andra kollegor som är ännu värre drabbade än henne.
Maria Ek, avdelningschef, befarar att hoten kan få allvarliga konsekvenser.
– Faran är om vi börjar ändra våra beslut för att vi blir rädda, och det är allvarligt. Jag vill inte se att det är så, men det kan finnas en risk, säger hon.
”Hot mot demokratin”
Risken att hotbilden kan påverka myndighetsutövningen framhålls också av flera huvudskyddsombud vid länsstyrelserna, i en enkät som SVT gjort. Enligt enkäten är djurskyddshandläggarna en av de mest utsatta grupperna när det gäller hot och hat.
Hoten beskrivs leda till både sjukskrivningar och svårigheter att rekrytera personal. Ett huvudskyddsombud beskriver dem som ”ett direkt hot mot demokratin som försvårar nyrekryteringen och ”på sikt leda till att tillsyn utförs i mindre utsträckning”.
Dyrbart
Hoten leder också till ökade kostnader för skattebetalarna. ”Vi har kontinuerligt begärt polisskydd i vissa insatser” heter det från ett län.
Veterinärverksamheten beskrivs som särskilt utsatt, med ”en fysiskt riskfylld arbetsmiljö med levande djur, farliga stallmiljöer och risker vid bilkörning.”
Länsstyrelsen Stockholm uppger att anställda har blivit uppsökta i hemmet av djurägare, fått meddelanden på privata telefoner och varit föremål för omfattande kartläggning och uthängning i sociala medier
Vet du mer? Tipsa oss.