Tvisten mellan Girjas sameby och staten hade pågått i över tio år när den till sist fick sin upplösning i Högsta domstolen den 23 januari i år. Girjas hade stämt staten då de ansåg att det var samebyn, och inte staten, som ägde rätten att bestämma över småviltsjakt och fiske på samebyns område ovan odlingsgränsen.

I sin dom gav HD Girjas fullt ut rätt.

Upplåtelserätten är en rättighet som tillfaller samerna genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken, menade domstolen.

Politisk fråga

Direkt efter domen höjdes röster om att regeringen nu var tvungen att ta tag i frågan – HD-domen som gick stick i stäv med hur lagen fram tills dess hade tolkats förändrade saken i grunden, och kunde potentiellt innebära liknande rättigheter till alla andra samebyar i Sverige.

Regeringen har nu analyserat domen och insett att en direkt konsekvens av den är att rennäringslagen från 1971 måste ses över.

– Domen är väldigt komplex och griper över väldigt komplicerad materia. Men efter analys kunde vi konstatera att den kommer få konsekvenser för andra samebyar, för samer som inte ingår i samebyar och för medborgare som har intresse för fiske och småviltjakt, säger landsbygdsminister Jenny Nilsson (S) till TT.

Sakråd i höst

Arbetet med att tillsätta en utredning av lagen kommer nu ta vid, säger hon.

– Under hösten kommer vi att inrätta ett sakråd med alla berörda aktörer för att säkerställa att vi har en god dialog kring hur utredningsdirektiven ska se ut. Det är nu viktigt att alla intressenter får komma till tals och att vi gör en väl avvägd bedömning.

Under senhöst eller i slutet av året kommer regeringen fatta beslut om hur utredningen ska gå till och när den ska presenteras.

Sedan HD-domen har även Talma sameby begärt att få upplåtelserätten till jakten och fisket. Samebyns ordförande sade då att man likt Girjas övervägde att ta det hela till domstol.

Den totala ytan av Sveriges samtliga 51 samebyar täcker nästan halva Sverige.