Nyligen friades en man från våldtäkt mot barn i hovrätten efter att rätten varit osäker på hur ordet ”snippa” skulle tolkas, vilket väckt starka reaktioner.
Fallet har även aktualiserat en diskussion om nämndemännens roll i domstolarna.
SVT:s enkät visar att många partier vill se över systemet, men anser ändå att nämndemännen bör finnas kvar i rätten.
Sverigedemokraterna
Ser flera ”legitima problem med nämndemannasystemet”, till exempel risken för politisk påverkan på domslut. Har inget förslag i dag på hur systemet bör förändras.
Kristdemokraterna
Vill behålla dagens system men skriver att det behöver bli tydligare att posten inte handlar om ett politiskt uppdrag.
Moderaterna
Ser nämndemännen som en viktig del av rättssystemet. Pekar bland annat på vikten av utbildningsinsatser för att upprätthålla kompetensen.
Liberalerna
Vill att nämndemännen enbart ska finnas i domstolarnas lägre instanser. I de högre instanserna, hovrätt och kammarrätt, bör målen avgöras av juristdomare för att säkerställa domstolarnas oberoende.
Partiet vill ha kvar nämndemännen i de lägre instanserna på grund av vikten av en folklig förankring i domstolarna, enligt Liberalernas rättspolitiska talesperson Juno Blom.
Centerpartiet
Vill inte förändra det nuvarande nämndemannasystemet men vill se mer utbildning. ”Nämndemän som dömer i mål om våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna och barn ska genomgå en särskild utbildning”, anser Centerpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg.
Miljöpartiet
Önskar reformera systemet, men kan i nuläget inte säga på vilket sätt.
Vänsterpartiet
Vill förändra nämndemannasystemet och se till att man breddar rekryteringen så att fler nämndemän utses ”utanför de politiska partierna”.
Socialdemokraterna
Vill ha kvar nämndemännen eftersom det är grundläggande att allmänheten på så sätt får insyn i domstolarnas verksamhet. Själva systemet kan ”utvecklas och förbättras”.