Rekryteringen av nämndemän för perioden 2024–2027 är igång. Men det finns utmaningar. Allt fler nämndemän tvekar inför att fortsätta uppdraget, enligt Stefan Blomquist, ordförande i Nämndemännens Riksförbund.
Det beror enligt honom på att de två nämndemän tillhörande Socialdemokraterna blev kontaktade av partidistriktet efter att varit med och friat en man för våldtäkt i den så kallade snippa-domen.
Hovrätten friade mannen då rätten ansåg att det var oklart vad den 10-åriga flickan menade med ordet ” snippa”.
– Där känner jag stor oro, i första hand för politisering av domstolarna men även för rekryteringen av nya nämndemän, säger han.
Advokatsamfundet vill att systemet förändras
Det är de politiska partierna i kommun-och regionfullmäktige som nominerar nämndemän.
Personen behöver inte vara medlem i något parti men i praktiken tillhör omkring 95 procent av dagens nämndemän något politiskt parti.
Enligt Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, har snippadomen aktualiserat frågan om hur nämndemännen borde väljas ut.
– Nämndemän ska ju inte vara politiska och därför bör de inte heller tillsättas politiskt. Det finns en risk att dömandet politiseras, menar hon.
Hon föreslår att nomineringen istället skulle kunna ske via Länsstyrelsen. Även Sveriges Domareförbund har uttryckt att tillsättningen borde förändras.
Utretts tidigare
En statlig utredning från 2013 kom fram till att rekryteringen skulle fortsätta genom kommun-och regionfullmäktige. Utredarna ansåg att rekrytering via Länsstyrelserna skulle innebära en sämre demokratisk förankring.
Stefan Blomquist vill inte förändra systemet men medger att det inte är perfekt. Han önskar bland annat att fler nämndemän skulle sakna partitillhörighet och att fler yngre personer skulle bli nämndemän. I dag är medelåldern 62 år.
– Systemet är bra som det är i dag, men det kan bli bättre, säger han.
Nämndemän
- Det finns cirka 8 500 nämndemän i Sverige. De dömer tillsammans med juristdomare i allmänna domstolar (tingsrätt och hovrätt) och i förvaltningsdomstolar (förvaltningsrätt och kammarrätt).
- Systemet med nämndemän har gamla anor och syftet med att ha lekmän representerade i domstolen är bland annat att allmänheten ska få insyn i domstolarnas verksamhet.
- Nämndemännen utses vart fjärde år, efter de allmänna valen. Det är de politiska partierna som finns representerade i kommun – och regionfullmäktige som nominerar nämndemännen till fullmäktige.
- De som blir nominerade behöver inte själva vara medlemmar i ett parti, men i praktiken har 95 procent av nämndemännen en partitillhörighet.
- Även om nämndemän utses av de politiska partierna, så är själva uppdraget opolitiskt. Nämndemän får inte driva politiska åsikter i domstolen och ska inte heller låta sig påverkas av egna värderingar.
Källor: Sveriges Domstolar/Domstolsverket och Nämndemännens riksförbund
