På måndag inleds rättegången i en av landets största härvor kring stulna kulturföremål. En tidigare anställd vid Kungliga myntkabinettet är åtalad, misstänkt för grov stöld och grovt häleri, efter att ha stulit och sålt 42 föremål från Kungliga myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum.
– Tittar man objektivt på det så är det väldigt märkligt att så stora värden legat som de gjort, säger Christina Paldin, brottsutredare vid NOA, polisens nationella operativa avdelning.
Erkänner brottet
Det rör sig om mynt, medaljer och sedlar till ett värde av 1,2 miljoner kronor. Mannen nekade länge till anklagelserna, men erkänner sedan i somras brottet. Även en mynthandlare som köpt föremålen är åtalad, misstänkt för grovt häleri.
Men åtalet som nu ska prövas gäller bara en bråkdel av de föremål som försvunnit vid museet. Efter att misstankar om stöld uppstod 2013 har Kungliga myntkabinettet gjort omfattande inventeringar som långt ifrån är klara. I samband med åtalet i våras var uppskattningen att 1200 föremål till ett värde av minst 25 miljoner kronor var borta.
– Det är en katastrof och en enorm förlust. Det är oersättliga kulturhistoriska värden som försvunnit, säger Eva Ramberg, chef på Kungliga myntkabinettet.
Utreder fler stölder
Polisen utreder även en annan tidigare anställd vid Kungliga myntkabinettet som misstänks ha stulit föremål vid museet. Den förundersökningen gäller ännu högre värden, enligt den ansvarige utredaren Christina Paldin.
– Under utredningens gång har vi ju hört talas om rykten och spekulationer om tidigare anställda, men det är inget vi har utrett kring de personerna. Det handlar mycket om tidsaspekten, att de brotten i så fall är preskriberade, säger Christina Paldin, brottsutredare vid NOA, polisens nationella operativa avdelning.
Kritik från Riksrevisionen
Kontrollen vid museet har vid flera tillfällen fått kritik av Riksrevisionen. I polisutredningen får en antikvarie vid museet frågan hur en person som ville stjäla föremål i så fall skulle göra.
– Han/hon skulle ha gått till valvet och tagit det han ville ha och eventuellt tagit fotografiet om det fanns något sådant. ... och framför allt tagit sådant som saknar ID- eller inventarienummer, säger antikvarien i förhöret.
Den som velat stjäla föremål har också enkelt kunnat sopa igen spåren efter sig. I det tidigare olåsta fotoarkivet finns så kallade kapslar med foton av mynten i samlingarna, men på flera håll har korten plockats bort, för att försvåra en identifiering av stulna mynt. Bland annat saknas alla kort för mynt från Ryssland och USA, där många mynt har stulits.
– Just att man haft den här arbetskulturen att man är vårdare av kulturarvet, det är min gissning till varför man inte arbetat upp rutiner kring de här extremt värdefulla föremålen. Tittar man objektivt på det så är det väldigt märkligt att så stora värden legat som de gjort, säger Christina Paldin, brottsutredare NOA.
Skärpt säkerhet
Eva Ramberg är chef vid Kungliga myntkabinettet sedan 2012 och säger att det är ett helt annan situation kring säkerheten vid museet idag.
– Nu är det få personer som har tillträde till våra valv och våra föremål, även bland personalen. Forskare sitter inte med föremålen utan att någon av våra medarbetare är med. Vi har gjort det svårare att missbruka det förtroende som vi alla uppbär när vi jobbar här, säger Eva Ramberg, chef Kungliga Myntkabinettet.
Kungliga myntkabinettet ligger under myndigheten Statens historiska muséer (SHMM), där den nuvarande riksantikvarien Lars Amréus var chef mellan 2006 och 2012. Under den perioden fick Statens historiska museer och Kungliga myntkabinettet kritik vid två granskningar av Riksrevisionen för kontrollen över samlingarna. Lars Amréus säger till SVT Nyheter att han inte vill uttala sig om kritiken som myndigheten fick innan rättegången.