SD siktade på fem mandat i Europaparlamentsvalet. I stället backade partiet med två procentenheter och står kvar på tre mandat. Samtidigt som Miljöpartiet blev större.
– Vi är besvikna så klart, det är uppenbart att vi inte lyckats mobilisera våra väljare, säger Martin Kinnunen, som sitter i partistyrelsen.
På måndagen hade samma partistyrelse möte dagen efter EU-valet. Centrala personer i SD frågar sig nu, utan att framträda med namn, om Jimmie Åkessons anklagelser om en ”påverkansoperation” av ett ”vänsterliberalt etablissemang” efter TV4-avslöjandet om SD:s anonyma nätkonton, var en lyckosam strategi i valet.
En som öppet vädrar sin kritik mot partiet är den tidigare SD-riksdagsledamoten Paula Bieler Eriksson. I ett inlägg på X skriver hon:
”SD stärks av att vara ett glatt, framåtriktat och brett folkrörelseparti. 2010-talet var fantastiskt. SD mår däremot mindre bra av att aggressivt föra krig mot allt och alla, bara prata invandring och dessutom med en retorik som andas tiden före 2010.”
Enligt SD:s tidigare presschef Henrik Gustafsson, numera kommunikationskonsult, kom valresultatet som en chock för partiet. Han nämner flera saker som kan ligga bakom, som att lojaliteten bland SD-väljarna har sjunkit sedan valet 2022.
– Sedan ligger vi dåligt till hos soffväljarna, man lyckas inte mobilisera dem på samma sätt som förr, säger han.
Var det rätt frågor man gick till val på?
– Man fick inte den mediala bredd man önskat. Och alla frågor man fick ut hade en och samma känsla, alltså ganska hårda budskap inom samma område. I ett riksdagsval hade man pratat i 15 olika frågor till lika många målgrupper där tilltalet hade varit olika beroende på sakfråga.
Åkessons svar på TV4-avslöjandet kan ha förlängt tiden för hur länge partiet fick svara på frågor om programmet, tror Gustafsson.
– Det fanns ett tapp i partiledarförtroendeundersökningen vilket är förhållandevis nytt, men jag tror inte det var avgörande för valresultatet på något sätt.
SVT Nyheter har sökt Jimmie Åkesson.