Vid en koll den 23 november förra året hade 14.857 svenska ip-nummer använts för att tanka ned övergreppsmaterial med barn det senaste året, enligt it-brottscentrum hos polisens Nationella operativa avdelning, Noa. Utredarna bedömer att ungefär lika många personer hämtat hem materialet.
Men det finns ett stort mörkertal. De ovanstående ip-numren hittade polisen i fyra fildelningsnätverk, där de mest amatörmässiga och minst säkerhetsmedvetna nedladdarna finns. Mer avancerade användare har gått över till krypterad kommunikation.
– Vi vet att det finns väldigt mycket mer, sådana mängder att jag knappt vågar tänka på det, säger kriminalinspektör Kristin Bäckfors vid Noa till Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Få döms för brott
Det är också få som döms för barnpornografibrott. 2015 var det bara 119 personer – av dem dömdes 20 personer till fängelse, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet.
Enligt polisen är orsaken den svenska lagstiftningen, som anser att det inte är någon person som drabbas av brottet eftersom det inte finns någon målsägande när materialet laddas ned. Förövarna begår ett brott mot staten – men inte mot de utsatta barnen.
Barnpornografiutredningen från 2007 öppnar visserligen dörren för att barn kan anses vara målsägande vid barnpornografibrott, men det är oklart i vilken utsträckning det tillämpas av domstolarna.
– Som jag förstår det har domstolarna accepterat denna inställning, åtminstone i vissa fall, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt till Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Sex månader maxstraffet
Ute i polisregionerna samlas filer och ip-nummer, som skickas från Noa, på hög. Maxstraffet för ringa barnpornografibrott – som ligger under brottsbalkens 16:e kapitel och heter ”Brott mot allmän ordning” – är sex månaders fängelse.
– Vi vet vilka gärningsmännen är. Vi har adress och alltihop och det skickas vidare ut till regionerna. Men i och med att det ligger under 16:e kapitlet och att det inte finns någon målsägande. Ja, det borde ju prioriteras, men det gör inte det, säger kriminalkommissarie Per-Åke Wecksell, vid Noa till Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Antal dömda för barnpornografibrott
2015: 119 (20)
2014: 126 (9)
2013: 99 (21)
2012: 76 (12)
2011: 108 (10)
(Inklusive grovt barnpornografibrott, fängelsedomar inom parantes)
Källa: Aftonbladet/Svenska Dagbladet
Barnpornografi eller sexuella övergrepp mot barn?
Barnrättsorganisationen Ecpat menar att begreppet barnpornografi inte borde användas när det handlar om att ladda ner och sprida material som visar dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
Att ladda ner, titta på, sprida eller på annat sätt hantera material som dokumenterar sexuella övergrepp mot barn är i lagens mening att begå barnpornografibrott.
– Vi tycker att det är missvisande och bör ändras, säger Thomas Andersson på Ecpat.
Epcats motivering till detta är att begreppet pornografi handlar om vuxna människor som kan ge sitt medgivande till de sexuella handlingarna. Pornografi är lagligt att sprida och konsumera. Men om man använder begreppet pornografi om sexuella handlingar som involverar barn så handlar det alltid om övergrepp eller våldtäkt eftersom barn inte kan ge sitt medgivande.
– Kopplingen till den lagliga pornografin fråntar förövaren ansvar och gör barnet delaktigt. Det förminskar brottet eftersom det i själva verket handlar om bevismaterial om sexualbrott mot barn, säger Thomas Andersson.
Eftersom barnpornografibrott enligt lagen är ett brott mot allmän ordning innebär det att brottet i lagens mening är ett brott mot staten, inte mot barnet som individ.
– Dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, som nu missvisande kallas barnpornografibrott, borde flyttas till brottsbalkens sjätte kapitel, där de andra sexualbrotten finns. Det skulle tydliggöra för förövaren, brottsoffret och samhället att det handlar om ett sexualbrott, säger Thomas Andersson på Ecpat.