En ny digital sektor har vuxit fram under 2010-talet på svensk arbetsmarknad, där handeln med varor och tjänster sker via appar på mobiltelefonen.

Appföretaget tillhandahåller plattformen, kunden beställer och utföraren levererar. Några av utförarna är timanställda, andra får betalt per uppdrag och då ligger ansvaret att betala skatt på utföraren själv. Det är en arbetsform som kallas för gigekonomi, där de som arbetar inte får fasta anställningar utan tillfälliga jobb, så kallade gig.

”Ofta oerfarna skattebetalare”

Skatteverket har granskat hur bland annat gigekonomin påverkar skattesystemet och skatteintäkterna.

– Vi har sett att en majoritet av giggarna inte har betalt rätt skatt. Det är ofta oerfarna skattebetalare som nyanlända och unga som inte alltid vet hur skattesystemet fungerar, säger Rebecca Filis som är expert på gigbranschen, på Skatteverket.

När SVT har pratat med personer som jobbar inom den här branschen får vi höra att man ibland tjänar så pass lite, att man inte skulle gå runt om man betalade skatt. Är det något som Skatteverket känner igen?

– När man som konsument anlitar den här typen av tjänster kanske man inte är beredd att betala så mycket. Är det för bra för att vara sant är det kanske inte så bra för alla parter. Vilket innebär att det kan vara svårt för giggaren att betala skatter och avgifter på den här inkomsten.

”Reglerna inte anpassade till den digitala ekonomin”

Många appföretag ser sig inte själva som arbetsgivare, utan endast som förmedlare av tjänster. Det betyder att de i dag inte är skyldiga att rapportera in giggarnas inkomster. Något som underlättar svartarbete.

– Inkomster från gig är skattepliktigt men reglerna för att kunna beskatta dessa transaktionerna är inte anpassade till den digitala ekonomin. Vi kommer behöva ändra den svenska lagstiftningen och till exempel införa någon from av rapporteringsskyldighet för plattformar, oavsett om de är arbetsgivare eller inte, säger Rebecca Filis på Skatteverket.