För Stefan Löfven är det en stor framgång att komma tillbaka som statsminister efter den senaste tidens politiska turbulens.

Med Liberalernas definitiva avhopp från januarisamarbetet har hans maktbas i riksdagen eroderat kraftigt. Men trots det extremt jämna läget i riksdagen lyckades Stefan Löfven ändå bli vald igen. Genom en något oklar uppgörelse om skogen och strandskyddet fick han Centerpartiet att trycka gult. Och genom unika separatförhandlingar med en enskild riksdagsledamot, Amineh Kakabaveh, lyckades han säkra det avgörande mandatet. Att en liberal riksdagsledamot valde att bryta partilinjen spelade alltså ingen roll.

”Balansakt på slak lina”

Stefan Löfven har varit illa ute flera gånger under sina drygt sju år som statsminister, men tidigare kriser bleknar jämfört med de senaste veckornas händelseutveckling.

Och även om Löfven nu kan komma tillbaka som statsminister väntar en balansakt på slak lina om han ska kunna sitta kvar mandatperioden ut. Det handlar både om ett bräckligt regeringsunderlag men också om motsättningar mellan partierna i detta underlag. Allt detta gör hans nya regering till ett högriskprojekt.

Vänsterpartiet och Centerpartiet är på kollisionskurs om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande för att stödja regeringens ekonomiska politik, Centerpartiet lovar att rösta nej om Löfven ger Vänsterpartiet detta inflytande.

Vänsterpartiets besked att aldrig mer utgöra ett passivt stöd i riksdagen för en S-ledd regering innebär också helt nya förutsättningar för Löfvens regering.

En annan faktor är motsättningarna mellan Centerpartiet och Miljöpartiet. Det handlar bland annat om förändrat strandskydd och förstärkt äganderätt av skog som är viktiga krav för Centerpartiet för att stödja regeringens budget, men där Miljöpartiet säger blankt nej.

Dessa frågetecken skapar betydande osäkerhet kring Löfvens nya regering. Han har själv redan hotat att avgå om han inte lyckas ta höstens budget genom riksdagen. I så fall kan det bli en ny regeringskris senare i höst.

Delar av partiet efterfrågar vänstersväng

Det oklara läget innebär också att för Socialdemokraterna viktiga förslag kan bli svåra att driva igenom. Ett av dem är partiets vallöfte om en familjevecka där det i dag är oklart om regeringen kan samla en majoritet.

Stefan Löfven kommer att leda den svagaste regeringen i Sverige på decennier. När januariavtalet nu är borta hoppas en del socialdemokrater att partiet kan göra den vänstersväng som efterfrågats i delar av partiet. Men det blir nog i så fall mest i retoriken. I riksdagen finns nämligen ingen majoritet för en sådan politik.

Skulle Löfven gå fram med sådana förslag i höstens budget är risken därför stor att den faller. Ändå lär inte minst Vänsterpartiet driva på för mer av vänsterpolitik, och Nooshi Dadgostar har som bekant varit tydlig med att hon kräver inflytande för att stödja en budget.

Huvudproblemet för Stefan Löfven i den nya situation han nu befinner sig i är att ju mer han försöker anpassa sig till Vänsterpartiets krav, desto större risk löper han att samtidigt gå miste om Centerpartiets stöd. Och han behöver båda partiernas mandat för att få sin politik genom riksdagen.

En svår utmaning väntar alltså, även för en som kan beskrivas som en politisk överlevnadskonstnär.