SVT kunde i går berätta om den vägledande domen där Migrationsöverdomstolen kom fram till att en ensamkommande 17-årig pojke från Afghanistan skulle få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han var uppvuxen i Iran och då han saknade familj och nätverk i Afghanistan kom domstolen fram till att det skulle vara alldeles för farligt för honom och andra minderåriga i samma situation att resa tillbaka dit. Migrationsverket har avvaktat med att kommentera domen men har nu analyserat den.
– Flera i den här gruppen som idag beviljas tillstånd av mer humanitära skäl kommer istället beviljas tillstånd av ett internationellt skyddsbehov. Sedan finns det en del som fått avslagsbeslut men som inte går att verkställa av praktiska hinder. Den gruppen är betydligt mindre, men effekten av domen kommer nog vara att i den gruppen finns personer som fått ett tidigare avslagsbeslut men som kommer att beviljas ett tillstånd istället, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket., till SVT.
Ett bättre läge för de som får stanna
Över 24.000 har sökt asyl de senaste två åren som ensamkommande barn och unga från Afghanistan. I dag är det cirka 16.700 ärenden gällande den här gruppen där det ännu inte fattats beslut. Enligt Migrationsverket får ungefär 8 av 10 av de ensamkommande från Afghanistan uppehållstillstånd redan idag, antingen permanent om de sökt asyl innan den 24 november 2015 eller ett tidsbegränsat om man sökt efter det datumet, enligt den tillfälliga asyllagen som regeringen införde.
Inte så många fler som får stanna
Utifrån de siffrorna bedömer Carl Bexelius att det inte kommer att bli så många fler som får stanna, men för de som nu får en ökad skyddsstatus innebär det ett bättre läge än om de får stanna av humanitära skäl.
– När man beviljas på en av huvudgrunderna för till stånd ett internationellt skyddsbehov så påverkar det även frågor kring folkbokföring, ebosättning och etableringsersättning. Och det kommer vara till fördel för den enskilde, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.
I och med att Migrationsöverdomstolens dom är prejudicerande kan den också ha betydelse för bedömningen av minderåriga från andra otrygga länder om de saknar nätverk i sina hemländer.