– Jag kan inte träffa någon. Bara närmaste familj. En person i veckan i en halvtimme. Två personer som jobbar här sitter då framför oss. Jag kan inte berätta nånting, röra andra eller hälsa. Det är jättesvårt för mig, säger Abo Raad, som egentligen heter Riyad Abdulkarim Jassim Jassim, på telefon, samtidigt som samtalet övervakas av Kriminalvården.
Abo Raad får inte under några omständigheter prata om varför han sedan ett halvår sitter i förvar i häktet i Sollentuna utanför Stockholm. Gör han det kommer samtalet att avbrytas, och han kommer att ha ansetts bryta mot tystnadsplikten och därmed få ett straff. Det enda som står klart i dag är att Säkerhetspolisen, Säpo, anser att han är ett hot mot Sveriges säkerhet.
– Det är orättvist. Jag kan inte försvara mig när de säger så. Jag har inte gjort fel. Jag har inget att gömma, säger Abo Raad.
”Ledande gestalt inom salafistjihadistiska mijön”
Som imam i Gävle har han de senaste åren varit central i mediebevakningen kring radikalisering och islamistisk extremism. Han har bland annat i flera granskningar som Gefle Dagblad gjort pekats ut som en förespråkare av salafism, en mycket konservativ och puritansk riktning inom islam som ligger nära terrorgruppen IS ideologi. När SVT Nyheter 2016 intervjuade Abo Raad uppgav han att han inte var salafist, men ville inte heller ta avstånd från rörelsen.
Gefle Dagblad hänvisar även till bland annat en dom från 2005 där två män dömdes för att ha finansierat terrorattacker i norra Irak. Abo Raads namn förekommer i domen eftersom vittnen uppgett att imamen ”lade också ut en bönematta för att besökarna i moskén skulle lägga pengar på mattan vilka enligt imamen skulle gå till dem som sprängt sig i luften och till de föräldralösa barnen.”
– Abo Raad är den ledande gestalten inom den salafistjihadistiska mijön som har en väldigt radikal, tongivande inspiration i de här kretsarna. Runt hans miljö hittar du också personer som rest till Syrien eller som sympatiserar med IS. Han och hans nätverk arbetar med radikalisering, rekrytering och finansiering av extremism, säger terrorforskaren och debattören Magnus Ranstorp.
Hävdar att han inte är ett hot
Imamen Abo Raad i sin tur kallar sitt frihetsberövande för en särbehandling av muslimer.
– Jag tror att det handlar om diskriminering mot muslimer och några fiender som vill stämpla mig så här. Jag har inte varit misstänkt för brott på 23 år. Jag har inte gjort något fel.
Abo Raad säger vidare att han inte är ett hot mot Sverige.
– Absolut inte. För min princip och religion förbjuder att man är farlig mot människor och deras rättigheter, trygghet, landet eller människan.
Kontroversiellt Facebookinlägg
Efter att terrorgruppen IS tagit över den irakiska staden Mosul 2015, rapporterade Gefle Dagblad att Abo Raad i en Facebookuppdatering på Facebook skrivit:
”Bröder och systrar, be till Allah om stöd för deras sunnisyskon i Irak, där de utkämpar ett ödesdigert krig mot svekfullhetens, kufrs och syndfullhetens styrkor (…) Be för era syskon och stötta dem med era pengar, er själva och era tungor”. (Texten är översatt från arabiska, reds. anm.)
Abo Raad tog senare bort inlägget och säger i dag det misstolkades.
– Jag skrev att de behöver hjälp att skydda människorna. Men alla missförstod mig, i artikeln på arabiska finns det inte någonting om gruppen eller något, utan bara om miliser och regeringen.
Se hela inslaget med Gävleimamen Abo Raad i söndagens Agenda.
Fakta: Salafism
Salafism används framför allt för att beskriva en puritansk och socialt konservativ strömning inom sunnitisk islam med rötter i den i Saudiarabien dominerande wahhabismen.
I likhet med wahhabbismen utmärks den puritanska salafismen av ett strikt krav på monoteism och ett avvisande av vad man uppfattar som ”innovationer” i teologiska frågor och rituell praxis. I högre grad än vad som är fallet inom sunnitisk islam i allmänhet präglas salafismen också av fientlighet gentemot shiitisk islam, uppfattad som en kättersk lära.
Den ideologi som företräds av terrorgruppen al-Qaida brukar kallas för salafijihadism eller jihadsalafism. Salafister är dock inte per definition militanta jihadister. Det finns meningsmotsättningar mellan olika grenar gällande frågan om hur och med vilka medel sharia, den islamiska lagen, ska implementeras och under vilka omständigheter jihad, i den bokstavliga betydelsen ’heligt krig’, är legitimt.
Källa: Nationalencyklopedin
Därför intervjuar Agenda frihetsberövade imamen
I Agenda söndag 27 oktober intervjuar vi Riyad Abdulkarim Jassim Jassim, även kallad Abo Raad, som är imam i moskén i Gävle. Abo Raad sitter i förvar sen i våras eftersom Säpo bedömer att han är en risk för rikets säkerhet, och regeringen ska fatta beslut om han ska utvisas från landet.
Abo Raad är inte misstänkt för något brott men riskerar att mista sitt uppehållstillstånd. Av sekretesskäl vill Säpo inte berätta vad Raad är misstänkt för. Abo Raad har fått reda på några av anklagelserna, men inte alla. Han får inte offentligt berätta varför han bestrider dem.
Ytterligare fem imamer hotas av utvisning och Abo Raad beskrivs av Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan, som centralgestalt i den svenska salifistiska, jihadistiska miljön. Abo Raad håller inte med om den beskrivningen. Klart är att han är en inflytelserik person i flera muslimska församlingar.
Agenda har en längre tid försökt få en intervju med Abo Raad, eftersom vill få hans syn på anklagelserna att han främjat extremism. Den lag som Säpo använder sig av, Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), är kritiserad av bland annat Advokatsamfundet för att inte vara rättssäker, och vi vill också att Abo Raad ska få beskriva hur han ser på att delar av bevisningen är hemlig och att han inte får bemöta anklagelserna offentligt.
I programmet har vi också en politisk diskussion om LSU med rättspolitiska talespersoner för Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Där tar vi upp rättssäkerheten, och även om lagen behöver skärpas. De flesta som döms till utvisning kan ändå inte utvisas, eftersom de riskerar förföljelse i sina hemländer. En utredning tittar på om de i sådana fall i stället ska kunna dömas till elektronisk fotboja.
Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll
Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) säger bland annat att:
”En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det
1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:
2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545).”
Det är Migrationsverket beslutar om utvisning enligt LSU. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till Migrationsverket. Utvisningsbeslutet kan överklagas ända upp till regeringen och får inte genomföras om verkställighetshinder föreligger.
Källa: Riksdagen