– Sedan PISA-mätningen har det pågått ett omfattande samtal i samhället om att ”så här kan vi inte längre ha det.” Det samtalet har förts på politisk nivå men också i familjer där man helt enkelt börjat prata om hur viktig skolan och studierna är.
Ökat stöd för skolan
Stödet för skolan har alltså ökat i samhället de senaste åren, menar Björn Åstrand, som är chef för lärarutbildningen vid Karlstads Universitet och ledamot i regeringens skolkommission.
Han pekar också på att en lång rad skolreformer genomförts de senaste åren. Bland dem finns satsningar på lärarnas undervisningskompetens, till exempel matematiklyftet som infördes 2012.
– Det kan man ju tänka sig kan ha effekt, säger Björn Åstrand.
– I grund och botten handlar allt om lärarkompetens och vilka förutsättningar lärare har för att utföra sitt uppdrag.
Fler mattetimmar
År 2013 utökades även antalet mattetimmar i lågstadiet. Åstrand är dock tveksam till om den satsningen har hunnit ge effekt. Det är inte säkert att fler timmar räcker för de elever som redan fått en dålig start och inte knäckt mattekoden.
Det stora reformåret för svensk skola var 2011. Då kom en ny skollag, nya läroplaner och en gymnasiereform. Men det kan ta över ett decennium innan sådana reformer får effekt.
– Om man ändrar i en skollag så är det en otroligt lång resa tills dess undervisning i klassrum förändras, säger Åstrand.
Som slagträ
När skol-Sverige chockades 2013 av de dåliga resultaten i PISA, försvarade sig dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L) med att hans reformer knappt hunnit införas när eleverna testades.
Han var dock övertygad om att effekterna skulle synas i PISA 2015, det vill säga den mätning som presenteras i nästa vecka.
– Sverige kommer att komma tillbaka, hävdade Björklund då.
Rödgröna satsningar
Timss-mätningen i matte och naturvetenskap som presenteras i dag genomfördes, liksom den kommande Pisa-mätningen, våren 2015. Därmed kan den nuvarande regeringen inte ta åt sig äran för resultaten.
Våren 2015 hade ingen av den rödgröna regeringens stora skolsatsningar trätt i kraft, till exempel lågstadiesatsningen och lärarlönelyftet.
De internationella skolmätningarna används ofta som slagträ i den politiska debatten.
”The Blame game”
Björn Åstrand tycker inte att det är meningsfullt att ägna sig åt ”the blame game”, det vill säga att utse politiska syndabockar. Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand.
– Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.
Åstrand tror att den debatt som förts i landet om att kunskapsresultaten måste upp också kan påverka de internationella skolmätningarna.