Användandet av ny teknik gör gamla avlyssningsmetoder ineffektiva. Att brottslingar i dag använder digitala kommunikationstjänster som till exempel Skype gäckar polisens kartläggning.
Polisen förslås därför få ökade möjligheter att läsa krypterat innehåll på datorer och i datakommunikation. Vilka metoder som ska användas och hur de ska implementeras är ännu oklart, men en utredning i frågan väntas bli klar om ett och ett halvt år.
Spionprogram – en levande informationsström i realtid
Många av dagens digitala kommunikationsprogram krypterar trafiken mellan användare. Att dekryptera datan är möjligt, men avlyssningsmetoden är krävande och ineffektiv.
Franciscus van Geelkerken, jurist som under året disputerar på en handling om polisiär it-övervakning vid Institutet för rättsinformatik vid Stockholms Universitet, menar att svensk polis troligtvis kommer att använda sig av spionprogramvara – ett program som i hemlighet installeras i en dator eller telefon och sedan skickar information utan ägaren vetskap.
– Då får man en situation som gör att man kan höra allt som någon säger. Så fort detta är installerat kan polisen få en levande informationsström i realtid, de kan bara slå på micken, kameran eller gps:en.
Att placera spionprogramvara i utvalda personers telefoner eller datorer är en metod med långt större precision än till exempel massövervakning, där myndigheterna silar en större mängd data medborgarna skickar så som i fallet med FRA:s signalspaning.
”Svenskar har hög tilltro till staten”
Franciscus van Geelkerken påpekar att mikronfon- och kameraövervakning i dag redan är tillåtet, med tillstånd av domstol. Så varför ersätta detta med nya metoder om de är överflödiga?
Kanske för att det helt enkelt är lättare och mer effektivt. Med dagens teknik behövs inga mikrofoner eller kameror installeras – var medborgare har dem redan riggade och klara för sändning, och det är givetvis varje övervakningsapparats våta dröm. När avlyssningstekniken sedan är i drift finns risken för att den utökas i både funktion och omfattning. Endast juridiken ligger i vägen för genomförandet.
Bör vi vara oroliga?
– Ja, absolut, av en enkel anledning: Svenskar har hög tilltro till staten. Det innebär att när övervakningssystemet väl är igång kommer inte tillräckligt många att protestera och säga ifrån när det väl skenar iväg.
Han menar att människor i norra Europa, i Sverige i synnerhet, i allmänhet är välvilligt inställda till staten. När FRA-lagen klubbades igenom 2008 fanns några hundra människor på plats utanför Riksdagshuset i Stockholm för att visa sitt missnöje. Kritiken framfördes på bloggar och senare också på ledarsidor och i nyhetsmedia. Utgången står att läsa i historieböckerna.
”Staten bör lyssna på medborgarna”
Annat är det i länder längre ner på kontinenten som präglats 1900-talets politiska kriser i samband med andra världskriget, hävdar Franciskus van Geelkerken. I Tyskland rasade mellan åren 2006-2008 debatten om polisiär användning av spionprogramvara. Förslaget fick till sist nej i högsta domstolen.
– I Tyskland och Holland, till exempel, är man väldigt restriktiv mot att lagra personlig infromation efter de negativa konsekvenserna det fick då detta missbrukades under andra världskriget.
Om Sverige är ett land där medborgarna tror gott om makten bör den också agera därefter, menar Franciskus van Geelkerken.
– Om folk litar på staten bör regeringen vara ännu mer noggranna innan de inför förändringar som kan äventyra den tilliten.
”De som vill undgår bevakning”
Frågan är också hur effektiva polisens försök att fånga in misstänka terrorister är. Franciscus van Geelkerken beskriver det hypotetiskt som en katt-och-råtta-lek där myndigheten först bygger sin spionprogramvara för att fungera med datorer med Windows, som människor i allmänhet använder.
– ”Jaha, men de använder Mac också”, ”Ja då bygger vi för Mac”, ”Men de använder Linux...”, säger han och berättar att han själv har en dator hemma utan någon hårddisk som han startar med ett operativsystem från en USB-sticka:
– Vill någon installera spionprogramvara på min dator så kan det göra det. Om jag stänger av datorn och startar upp den igen är det borta, för det finns ingenstans programmet kan lagras.
Han menar att de som verkligen vill undkomma myndigheternas periskop lätt kan ta reda på hur de ska göra, medan den breda massan – de som anser sig ”ha rent mjöl i påsen” – blir lätta mål.
”Botemedlet är värre sjukdomen”
Efter det senaste halvåret av blodiga terrordåd i Europa höjer nu myndigheter såväl som politiker kraven på att ge staten utökade befogenheter att spana på dess medborgare. Franciscus van Geelkerken menar att det bör skapas rum till besinning i vad som ogenomtänkt riskerar att accelerera.
– Jag kan ge dig min åsikt, men jag kan inte säga vad som är rätt eller fel. Jag tycker personligen att botemedlet är värre sjukdomen. Situationen vi har nu är mindre dålig för samhället än vad situationen kan bli om vi börjar användare spionprogramvara.