I december 2015 jublade världens miljöministrar över klimatavtalet i Paris. Avtalet har ratificerats av 171 länder, de har alltså godkänt avtalens krav. Det långsiktiga målet med avtalet är att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och att man ska sträva mot att hålla ökningen under 1,5 grader.
Isak Stoddard menar att man måste ställa högre krav och genast påbörja en stor omställning av samhället för att kunna uppnå de åtaganden som vi har förbundit oss till i Parisavtalet.
– De nationella målen vi har i dag är inte tillräckliga. Vår forskning visar att vi måste vara ännu mer ambitiösa. Ett land som Sverige har unika möjligheter att leda vägen, säger Isak Stoddard.
Parisavtalet utan USA
I somras gav USA:s president Donald Trump beskedet att landet drar sig ur Parisavtalet. Formellt sett kan landet inte lämna avtalet förrän år 2020, men Trumps budskap till omvärlden var tydligt.
– Det kommer inte att betyda så mycket för miljön, sa Donald Trump då.
När USA, som världens näst största utsläppsland, inte vill vara en del av avtalet finns risken att andra länder också vill dra sig ur. Men Isak Stoddard menar att flera istället vill göra mer för klimatet.
– Vi ser runt om i världen och på den regionala nivån att det har triggat en slags respons, om Trumps USA inte vill haka på det här kommer andra länder göra ännu mer. Vi börjar redan se att det har fått den effekten, även från städer och stater runt om i USA.
Agenda om klimatpolitik
Två år efter Parisavtalet – vad händer med klimatpolitiken? Debatt mellan Martin Kinnunen (SD) och Rickard Nordin (C) i Agenda på söndag 17 december. Se debatten klockan 21.15 i SVT2 eller på SVT Play.