Regeringen har svängt från att säga att ny kärnkraft ska byggas på marknadsmässiga villkor till att säga att staten måste vara med och dela risken med kraftbolagen för att ny kärnkraft ska byggas.
– Nu ska vi säkra att vi får mer el på plats, och det är viktigt för omställning, jobb och tillväxt, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när han tog emot utredningen.
Riskerar att bli dyrare
Utredaren Mats Dillén föreslår ett garanterat elpris på 80 öre/kWh och statliga lån till låg ränta för att förbättra kalkylen för ny kärnkraft. Dillén pekade vid presentationen i måndags på att lånen inte kommer att kosta skattebetalarna något över tid, och att det finns möjliga vinster för staten i modellen om det går bra.
– Vi försöker göra bästa bedömning och det ska inte vara några glädjekalkyler, sa han.
Men enligt Thomas Tangerås, elmarknadsforskare på Institutet för Näringslivsforskning, kan kostnaden för skattebetalarna bli dubbelt så hög. Det även om bolagen får en ränta som är två procent lägre än bankräntan under hela kraftverkens livslängd.
Se videon för att höra varför Thomas Tangerås tror att det kan kosta hushållen mer.
Utredningen: så kan kostnaderna för ny kärnkraft delas
Regeringens mål är att nästan fördubbla elproduktionen till 300 TWh, där kärnkraft är en del. Regeringen vill att det ska byggas två stora reaktorer redan inom tio år, och hela tio reaktorer till 2045. Men kraftbolagen har tvekat på grund av höga kostnader och osäkerheter. Därför har regeringen nu låtit utreda hur den ekonomiska risken ska delas mellan kraftbolagen och staten.
Förslaget som ska ge stöd till fyra stora reaktorer har tre delar:
- Statliga lån med låg ränta för byggkostnader. Staten står för 75 procent eller 300 miljarder medan företagen står för 25 procent eller 100 miljarder.
- Prisgaranti för elen. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/ kilowattimme under 40 år. Går elpriset under den nivån står staten för mellanskillnaden. Det betalas genom en ny skatt på elkunderna. Går elpriset över 80 öre får staten överskottet.
- En fallskärm för bolagen om det går riktigt dåligt. Om kostnaderna skenar anpassas de ekonomiska villkoren som räntor för att fullfölja projektet. Men blir det snabbt lönsamt får staten istället del av vinsterna.
