Anders Tegnell, statsepidemiolog och Mikael Rydén, professor och överläkare ger sin bild om huruvida diabetiker utgör en särskild riskgrupp på grund av covid-19. Foto: Johannes Strömberg, SVT/Daniel Johansson, SVT

Experten: ”Man kan inte klumpa ihop all diabetes”

Uppdaterad
Publicerad

Ungefär var fjärde person som intensivvårdas för covid-19 har diabetes. Men enligt experter som SVT talat med innebär det inte att covid-19 utgör en särskild risk för alla diabetiker.

– Allting talar för att en välskött diabetes som fungerar bra inte har någon förhöjd risk, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Att människor med diabetes har lyfts fram som överrepresenterade i den grupp som farit mest illa i covid-19 har framkommit i studier. Men hur man skall förhålla sig som diabetiker har varit oklart.

– Många upplever att det varit förvirrande att bli klassad som en generell riskgrupp. Det har varit svårt att få fram information om vad det innebär och hur våra medlemmar skall förhålla sig, berättar Petra Westerberg, kanslichef Diabetesförbundet.

Coronapandemin

Enligt Petra Westerberg är det först de senaste dagarna som bilden har klarnat. Även My Houtarinen som är ordförande i Ung Diabetes råd berättar att det varit lite förvirrat men att hon idag inte är särskilt orolig.

Mikael Rydén är professor och överläkare på Endokrinologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset:

– Man kan inte klumpa ihop all diabetes och säga att om du har diabetes så tillhör du en riskgrupp. De vi tror i nuläget är en riskgrupp är de diabetiker som haft sin diabetes under lång tid och har många komplikationer. I övrigt friska diabetiker behöver bara vara mer uppmärksamma på att kontrollera sitt blodsocker under en pågående infektion.

Diabetes typ 1 och typ 2

Typ 1-diabetes

Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Insulin kan bara ges i injektioner – en person med typ 1-diabetes måste tillföra insulin från dag ett i sin sjukdom.

Vid typ 1-diabetes angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Varför vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor. 

Både barn och vuxna kan insjukna.

Typ 2-diabetes

Är mer komplex. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.

Typ 2-diabetes beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräcklig mängd insulin eller för att kroppscellerna förlorar sin insulinkänslighet. Det finns en rad faktorer som spelar in och arvsanlag spelar en stor roll för risken att utveckla typ 2-diabetes.

Andra faktorer som påverkar är övervikt, en inaktiv livsstil, stress och även hög ålder då risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar ju äldre du blir.

Källa: Diabetesförbundet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet