Diktaturen och kärnvapenmakten Nordkorea har satt årsskiftet som tidsfrist om landet ska återuppta samtal med USA om kärnvapen.
Nordkorea har sagt att det är upp till USA vilken ”julklapp” USA vill ha, vilket Sydkoreas nyhetsbyrå Yonhap rapporterade om i helgen.
Nu undrar alla vad Nordkorea menar med en julklapp.
– Vad jag förstår kan Nordkorea tänkas mena att man skjuter en interkontinental robot. Det skulle kunna vara en kärnladdning som man testar också. Man har haft uppehåll sedan 2017, säger Björn Jerdén som leder Utrikespolitiska institutets Asienprogram.
Tillfälligt stopp
Nordkorea stoppade tillfälligt testerna med interkontinentala robotar som kan nå andra kontinenter och har inte gjort nukleära provsprängningar sedan 2017.
Stoppet kom till efter att Donald Trump blev president och inledde en dialog med Nordkoreas diktator.
Men Nordkorea har fortsatt att skjuta upp robotar med kort räckvidd – de som ska kunna nå grannländer och inte USA:s fastland.
– Man har bara testat kortdistansrobotar. Man har signalerat till Trump under lång tid att man förväntar sig en mer tillmötesgående attityd från USA. Om det inte sker är avspänningsperioden över utifrån Nordkoreas perspektiv. Man har gett en deadline till årsskiftet, säger Björn Jerdén.
”Väntat”
Jerdén är inte förvånad över Nordkoreas utspel om en ”julklapp” till USA.
– Det är något som var väntat. De här signalerna har kommit från Nordkorea ett tag nu.
Han fortsätter:
– Den här mer konstruktiva inställningen som Nordkorea efterlyser handlar om sanktionslättnader. Det är det man vill få till. Nordkorea menar att man har gjort eftergifter till USA, men att USA inte har verkat för att lätta på sanktionerna.
Skyddsmakt
Nordkorea har sagt att Sveriges försök att medla fram en dialog mellan USA och Nordkorea är onödig eftersom länderna redan känner till varandras ståndpunkter. Sverige är USA:s skyddsmakt i Nordkorea.
Vad kan Sverige göra efter uttalandena som Nordkorea gjort om Sveriges roll som medlare?
– Som jag tolkar de uttalandena är de främst riktade till USA. Det är ett sätt att säga att ”nu ligger bollen på USA:s planhalva”. Men USA har inte rört på sig. Det är USA som behöver göra något anser Nordkorea, säger Björn Jerdén.
Bakgrund
Under våren 2018 tinade relationen mellan diktaturen och kärnvapenmakten Nordkorea och västvärlden upp en aning.
Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un och USA:s Donald Trump hade i ett historiskt möte i Singapore den 12 juni 2018. Där skrev de båda under ett avtal om kärnvapennedrustning på Koreahalvön.
Det var första gången som en sittande amerikansk president träffade Nordkoreas högste ledare.
De hade ett andra toppmöte i Vitenams huvustad Hanoi den 28 februari 2019. Förväntningarna var höga. Men mötet avbröts i förtid eftersom Trump lämnade förhandlingarna och åkte hem.
Den 30 juni 2019 hälsade de på varandra vid stilleståndslinjen i den avmilitäriserade zonen som mellan Nord- och Sydkorea. Målsättningen var att få till ett tredje toppmöte.
Den 4 oktober 2019 möttes förhandlare från Nordkorea och USA i Sverige för att blåsa liv i processen. Men förhandlingarna avslutades utan några konkreta resultat.