Runt 1.000 personer får munhålecancer varje år i Sverige. Som en jämförelse är det runt 500 kvinnor som får livmoderhalscancer årligen.

– När det gäller livmodercancer har man sedan många år tillbaka kallat kvinnor till kontroll för att se om de har förändringar som kan bli cancer eller om de har cancer. När det gäller munhålecancer så har vi inget sådant nationellt screeningprogram. Nu bör vi införa detta, säger Jan-Michaél Hirsch som är professor emeritus i käkkirurgi och före detta övertandläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Vill HPV-testa

Förutom att kartlägga tobak- och alkoholkonsumtion, som kopplas samman med munhålecancer, ska slemhinnorna i munnen undersökas ingående under det vanliga tandläkarbesöket.

Men görs inte det här redan av många tandläkare?

– Jo, det görs på många ställen och det är väldigt bra. Men sedan gäller det att ha ett åtgärdsprogram för att hantera de här patienterna som är i riskzonen. Vi har inte individuella vårdprogram för att förhindra uppkomsten av munhålecancer, säger Jan-Michaél Hirsch till SVT Nyheter.

Förekomsten av HPV, Humant papillomvirus, i munhålan ökar. Viruset som är sexuellt överförbart kan utvecklas till cancer. 

– Vi ser fler och fler patienter som har tumörer som orsakats av HPV. Och det är yngre patienter än vi har sett tidigare.

Jan-Michaél Hirsch vill även se att provtagning för HPV ingår i screeningen hos tandläkaren. Han ingår just nu i en forskningsgrupp tillsammans med Folktandvården och företrädare från flera sjukhus för att ta fram en bra metod att genomföra provtagningen. 

– Om man har förändringar i munnen som skulle kunna utvecklas till cancer så bör man också testa för förekomst av HPV.

Förslag utformas

Jan-Michaél Hirsch tror att det kommer ta runt fem år innan de nya riktlinjerna kan komma att börja gälla inom tandvården. Arbetet pågår just nu med att utforma ett förslag som ska godkännas av myndigheterna.

Vad tror ni att det kan ge för effekter?

– Vi kommer minska insjuknandet i munhålecancer och minimera lidandet för patienterna. Det kommer också påverka kostnadsbilden för sjukvården och tandvården. Det är dyrt att operera, rekonstruera och rehabilitera individer som drabbats av cancer. Det kommer inte att kosta landstingen lika mycket om man upptäcker förändringar eller tumörerna tidigt, då behövs inte lika omfattande behandling.

Men varför har det inte gjorts tidigare?

– Munhålan ligger ju lite in ett ingemansland mellan sjukvård och tandvård. Men nu vill vi sätta strålkastaren på det här, säger Hirsch till SVT Nyheter.