I motsats till traditionella metoder går Bostad först ut på att bostaden kommer i första hand och att insatser mot till exempel missbruk och psykisk ohälsa sätts in sedan. Det har visat sig effektivt för att stävja social hemlöshet. Forskning visar att drygt 80 procent av dem som får insatsen lyckas behålla sin lägenhet och ta över hyreskontraktet.

– Vårt fokus är alltid vilket stöd varje person behöver för att kunna upprätthålla sitt boende. Sen när man väl har sin bostad leder det ofta automatiskt till att livet med droger lockar mindre, säger Anna Andersson, case manager för Bostad först hos Stockholms stad.

Bara 20 kommuner följer det fullt ut

Boverket uppskattar att en långsiktig boendelösning som Bostad först kostar skattebetalarna 380 kronor per dygn i stället för 580 kronor för en plats på ett härbärge eller akutboende.

Trots att den anses vara både bättre och billigare än andra modeller, och att insatsen rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer sedan 2015, har utvecklingen stått stilla de senaste åren. Bara 43 av Sveriges kommuner erbjuder Bostad först i dag. En studie visar att ännu färre, drygt 20 kommuner, följer modellen fullt ut.

– Det utmanar traditionella sätt att arbeta mot hemlöshet som bygger på att man ska uppnå olika steg för att förtjäna ett boende. Det krävs dessutom att det finns lägenheter med rimlig hyra vilket det inte gör överallt, säger Anna Lindskog, utredare på Socialstyrelsen.

Större nationellt ansvar

Nu vill regeringen satsa på att göra Bostad först tillgängligt för fler. Förra året gav man Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur det ska gå till, och i september kom rapporten.

– Vi ser framförallt att det krävs statsbidrag och ett större nationellt ansvar för stöd, utbildning och uppföljning för att fler kommuner ska kunna komma igång med det, säger Anna Lindskog, utredare på Socialstyrelsen.

Sedan Bostad först introducerades i Stockholm 2016 har insatserna nästan fördubblats. Kommunen bedömer att Bostad först har hjälpt till att få ner den akuta hemlösheten med 30 procent.

– Det behövs ett nationellt helhetsgrepp där Bostad först ingår. Vi vill att alla kommuner ska jobba utifrån bostad först. Det är en evidensbaserad metod som utgår ifrån att bostad är en mänsklig rättighet, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms stadsmission och talesperson på Sveriges stadsmissioner.