– Vi har haft utmaningar kring punktligheten. Man kan säga att bristande punktlighet styrs framför allt av tre olika faktorer, säger Mats Berlin avdelningschef på Trafikverket. 

Han lyfter järnvägsanläggningen, fordonsfel och yttre faktorer som huvudorsaker. 

– Sveriges järnvägsnät är ganska slitet. Den här våren har vi haft två ganska extrema händelser. Dels har vi haft stora störningar på både västra och södra stambanan som är viktiga stråk i Sverige. Vi upptäckte sprickor i spår som behövde bytas ut. Men vi har också haft historiskt mycket spårspring, alltså obehöriga i banområdet, förklarar Berlin.

Många inställda tåg

Trafikverkets statistik visar att antalet persontåg som ställts in mindre än ett dygn innan avgång har varit nästan lika många första halvåret i år som under samma tid för både 2020 och 2021 tillsammans. Totalt ställdes över 17 416 tåg in från första januari till sista juni.  

Tågbranschens gemensamma mål är 95 procents punktlighet. Hittills i år har 89,8 procent av tågen kommit i tid.   

Punktligheten har blivit sämre och de inställda tågen har blivit fler. Gör ni rätt saker? 

– Det vill jag nog påstå att vi gör.

Personalbrist

Mats Berlin lyfter problem med att hitta personal som en ytterligare orsak till det dåliga resultatet.  

– Efter pandemin har det blivit en stor ökad rörlighet bland många av de rollerna som jobbar med järnväg. Det kan gälla lokförare, trafikledare och trafikplanerare Och det är rätt avancerade roller som tar lång tid att utbilda och det är stort krav på säkerhet.  

Kan du säga när det kommer bli bättre, betydligt bättre än det varit nu? 

– Det är svårt att säga naturligtvis. Om vi har lite tur och det inte händer några störningar som inte är möjliga att förutse så hoppas jag att vi under hösten ska kunna uppvisa en bättre punktlighet än vi gjort under våren.